Liberala feminister – krönika John Stuart Mill

Krönika publicerad i tidningen NU nr 9 2009

John Stuart Mill liberal feminist

”Det som nu kallas kvinnans natur är en synnerligen artificiell företeelse. Det är resultatet av tvång och förtryck i vissa riktningar och onaturlig stimulans i andra.”

Dessa ord var oerhört radikala när de formulerades i 1800-talets England av John Stuart Mill, för eftervärlden känd som socialliberalismens fader. John Stuart Mill var en av sin tids mest bildade personer. Hans far, James Mill, var politisk filosof och nära vänmed utilitarismens portalfigur Jeremy Bentham. Fadern strävade efter att sonen skulle förkroppsliga upplysningsidealen och drillade honom tidigt. Tolv år gammal lär Mill haft kunskaper som en spränglärd trettioåring.

Som utilitarist ansåg Mill att samhällsutvecklingen hämmas av att kvinnor förvägras lika rättigheter som män. Det allvarligaste hindret för mänsklighetens framåtskridande är kvinnors strukturella underordning och mäns strukturella överordning, ansåg Mill. Halva befolkningenskapacitet och begåvning tas inte till vara,kvinnor ska därför ha självklar rätt till anställning och utbildning, till rösträtt och politiska ämbeten. Det gynnar individer och gagnar samhället.

Franska revolutionens kritiska feminister hade fallit i glömska. Det var först när liberalismen började växa sig stark, med krav på utökad rösträtt, som feminismen åter gör sig bemärkt.1830 träffar Mill Harriet Taylor som han betraktar som en intellektuell jämlike och själsfrände. Trots att Taylor är gift och har barn inleder de en relation. Flera av deras vänner finner affären skamlös och säger uppkontakten. Mill och Taylor svarar med en rad artiklar om tolerans och kvinnans rättigheter. När Harriets man dör kan de efter tjugo års väntan gifta sig 1851. Mill och Taylor delar en djup personlig och professionell gemenskap.

Utan tvekan har Taylor ett starkt inflytande på Mill men han understryker själv att övertygelsen om könens likvärdighet har han burit med sig sedan unga år.1858 avlider Taylor under en resa till Avignon. Mill är förkrossad men beslutar sig för att publicera texter som han och Taylor skrivit. The Subjection of Women (Förtrycketav kvinnorna) väcker stor uppståndelse och sålde slut två upplagor på bara några månader när den publiceras 1869. Den översattes snabbt till svenska och enmängd andra språk och räknas som liberalfeminismens viktigaste verk.1865 kandiderar Mill framgångsrikt till parlamentet, kvinnlig rösträtt är en huvudfråga. Som medlem av underhusetkräver Mill 1867 att ordet ”man” ska ersättasmed könsneutrala ”person” i lagarna för att ge män och kvinnor lika rösträtt. Förslaget möter kompakt motstånd.

Det dröjer femtio år till innan tiden är mogen. Mills syn på könets likhet inför lagen är i dag en självklarhet. Hans och Harriet Taylors övertygelse om kön som kulturellkonstruktion har ännu inte fått samma genomslag.

Liberaler, särskilt de som avfärdar könsmaktsordningens existens, uppmanas att stifta bekantskap med Mills författarskap. Hans lidelsefulla liberala engagemang för jämlikhet mellan könen och en rättvis värld är alltjämt aktuell.

Jenny Sonesson