Höj underhållsstödet för ensamstående föräldrar

Liberala kvinnors Lina Nordquist och Johan Enfeldt skriver på SvD Brännpunkt om behovet av att höja underhållsstödet för ensamstående föräldrar.

Sophia Lövgren, Sveriges Makalösa Föräldrar skriver om ensamstående föräldrars situation på Brännpunkt 27/10. Vi håller med om den dystra verklighetsbeskrivningen att kvinnor tjänar mindre än män för samma typ av yrke, generellt har en sämre inkomst och därmed som separerade ensamföräldrar försätts i en mer utsatt situation. Vi anser dock inte att problemet ligger i den reform som föreslår delade och växelvisa bidrag. Det är rimligt att föräldrar som har barnen hos sig växelvis båda får del av barnbidraget. Något som däremot är helt orimligt är att underhållsstödet är utformat så att det konsekvent straffar den förälder barnet bor mest hos.

En halv miljon barn i Sverige har separerade eller skilda föräldrar. Om barnet främst bor hos sin ena förälder ska den andra föräldern ta sin del av ansvaret genom ett månatligt underhållsbidrag. Många föräldrar klarar detta utan statens inblandning, men för cirka 45 procent av alla barn med separerade föräldrar, strax över 220000 barn (december 2010 enligt SCB), behöver Försäkringskassan betala ut underhållsstöd. Detta stöd är inget bidrag, utan den förälder som borde ha ansvarat för betalningen blir skyldig staten motsvarande summa.

Underhållsstödet infördes under 90-talet och är tänkt att skydda barn till ensamstående föräldrar. Som det är utformat fungerar det dock allt sämre och innebär idag en omvänd fördelningspolitik som konstant missgynnar den förälder som tar huvudansvaret för sitt barn. Flera tusen kronor per barn går förlorade varje år.

Enligt Konsumentverket kostar enbart en 9-årings mat (ej skollunch), kläder, skor och hygienartiklar över 2500 kronor per månad. Därtill kommer boende, transporter, fritidsaktiviteter. Swedbanks institut för privatekonomi beräknar att ett barn kostar cirka 5000 kronor per månad. Ändå är underhållsstödet fastställt till långt under hälften av den summan. Beloppet är idag på 1273 kronor, ett viktigt belopp för alla separerade föräldrar. I rapporten ”Särlevande föräldrar och deras barns boende och underhåll” (Försäkringskassan 2011:5) konstateras att summan är ”starkt normerande även för barn vars föräldrar sköter underhållet utan Försäkringskassans medverkan”, och att få föräldrar betalar mer, oavsett inkomst. 1273 kronor är med andra ord vad en särlevande förälder generellt bidrar med. Det är långt från tillräckligt och långt ifrån hälften av de 5000 kronor Swedbank räknat fram.

Utan tvekan skulle en höjning av underhållsstödet förbättra ekonomin för de flesta ensamstående föräldrar med barnen hos sig. Stödet uppgick vid införandet 1997 till maximalt 1173 kronor per barn och månad och har på snart 16 år höjts med 100 (!) kronor. Hade det indexreglerats hade idag 1460 kronor betalats ut per månad och barn, närmare 200 kronor mer än idag. För en ensamstående tvåbarnsförälder hade det inneburit ytterligare 4500 kronor varje år. Om samma förälder fått hälften av vad ett barn faktiskt kostar hade det inneburit nära 30000 kronor mer att röra sig med per år. Det är inga småpengar.

Det är helt orimligt att ett statligt reglerat stöd konsekvent straffar den förälder barnen bor hos. Genom att i högre grad fördela ansvaret även till den särboende föräldern skulle hundratusentals barn ges bättre förutsättningar, och det till en mycket låg kostnad för skattebetalarna. Underhållsstödet måste höjas och med självklarhet indexregleras.

JOHAN ENFELDT

Björklinge, tidigare bland annat ordförande och gruppledare för folkpartiet i Vallentuna

LINA NORDQUIST

ordförande Fyris lokalförening (FP) och ledamot i styrelsen för Liberala kvinnor