Försäkringskassan brister i kunskap om effekter av att dela lika på föräldraförsäkringen

I en artikel i dagens DN, ”Det lönar sig att dela lika” säger Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, att ” det är ny kunskap om att det är fördelaktigt att dela jämställt rent ekonomiskt”. Detta är ren osanning. Denna kunskap har varit känd länge och vi tycker det är mycket märkligt att Niklas Löfgren som är Försäkringskassans talesperson har så grunda kunskaper. Dessutom har Försäkringskassan ett uppdrag från regeringen att verka för ett mer jämställt uttag och då ter det sig ännu märkligare att de inte vet mer om detta än det som framkommer i DNs artikel.

I SOU 2005:73 – Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, omvårdnad, trygghet har man räknat på för hur mycket familjen förlorar på att dela lika. I exemplet har man tittat på skillnaden mellan att dela 60+300 och 180+180 (alltså skillnaden mellan att dela dagarna helt lika och att pappan bara utnyttjar de öronmärkta dagar) och kommit fram till att förlusten är som mest 500 kronor om båda föräldrarna tjänar under taket. På sida 196 kan man läsa: ”Fördelningen av föräldraledigheten får framförallt ekonomiska konsekvenser då föräldrarna tjänar olika mycket. När både mannen och kvinnan har inkomster som ligger under ersättningstaket i föräldraförsäkringen blir den ekonomiska förlusten av att dela lika som mest omkring 500 kronor per månad.”

De senaste åren har Alliansen höjt taket i föräldraförsäkringen till 445 000/12= 37 083 kr (=10x prisbasbeloppet 44 500 kr 2013) Enl. siffror från en rapport från Försäkringskassan täcker man då in 90% av alla kvinnor och 75% av alla män som har en månadslön som ligger under taket (ref Socialförsäkringsrapport 2011:11). Dessutom har de flesta som omfattas av kollektivavtal extra ersättning så att arbetsgivaren fyller ut upp till 90% av lönen. Idag beräknas knappt 90% av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal. Utöver detta har Alliansen infört en jämställdhetsbonus på 13 500 kr som täcker upp de eventuella små skillnader som finns kvar.

Liberala kvinnors Jessica Bagge och Magnus Källström räknade på detta redan 2008 och man behöver inte vara ”experter på skattelagstiftning” som Löfgren hävdar i artikeln utan man kan använda preliniminärskattetabellerna och beräkna hur utfallet blir. Vi är lekmän (ingenjörer) och kravet att Försäkringskassans tjänstemän ska kunna göra samma beräkningar som vi känns rimliga i sammanhanget.

Nedan finns länken till den ”excel-snurra” som vi tog fram 2008. Den är inte helt uppdaterad då taken ändrats sedan vi gjorde den men de förändringar som gjorts har minskat skillnaderna ännu mera då taket höjts.
I våra uträkningar har vi bara tittat på skillnaden i inkomst per månad beroende på vilken av föräldrarna som är hemma (alltså inte hela perioden för föräldraledighet och inte två scenarion där pappan tar ut mer eller mindre föräldrapenning) och då blir siffrorna lite större. I de fall där båda föräldrarna tjänar mindre än taket så täcker jämställdhetsbonusen helt skillnaden (även vid större inkomstskillnader än 5000-6000).

Ett exempel:
Förälder 1: 15 000
Förälder 2: 33 000
Skillnad per månad: 2 002

http://www.kryssamattias.se/wordpress/wp-content/foraldrapenning.xls

Liberala kvinnor tycker att man borde kunna kräva mer från den myndighet som har ett uppdrag från regeringen att verka för ett mer jämställt uppdrag.

Uppdatering: Försäkringskassans svar genom Niklas Löfgren, ekonomiskpolitisk talesperson

”Det som är det nya och som skiljer sig från gamla beräkningar är ju just att hänsyn här är tagen till effekter av jobbskatteavdraget som inte fanns år 2005 utan kom 2007.

Hänsyn är också tagen till jämställdhetsbonusen som kom 2008 vilket heller inte ingår i de beräkningar som hänvisas till.
Utöver dessa effekter så är det framförallt grundavdraget som påverkar nettoutfallet och sedan beroende på om man har utfyllnadsavtal med arbetsgivaren eller inte.
Det är inte helt nytt detta, jag vet det, och exempelvis har bl.a. SE- bankens privatekonomer räknat på detta också och kommer till ungefär samma slutsatser.

Positivt är ju att man vid en jämställt uttag ändå går så pass mycket plus jämfört med om man inte delar jämställt.

Resultaten från just dessa exempel är dock nya eftersom jag gjorde dem i förrgår och lite överraskande är det ändå att det skiljer så pass mycket netto tycker jag i alla fall.

Med vänlig hälsning Niklas  Löfgren