Delat ansvar minskar löneklyftan

Lika lön för lika arbete är en princip som funnits i EU:s grundfördrag sedan 1957. Ändå jobbar Europas kvinnor fortfarande gratis 59 dagar per år, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. Hela vägen till sista februari året därpå måste vi kvinnor jobba innan vi tjänat ihop lika mycket som en man gör på ett år, skriver Cecilia Wikström (FP) och Jenny Sonesson (FP) på Göteborgs-Posten debatt

Enligt rapporten, som jämfört bruttotimlönen mellan män och kvinnor i EU, har löneskillnaderna sjunkit med endast 1,1 procent mellan 2008 och 2011. Sverige, som i många fall ses som ett föregångsland i jämställdhetsfrågor med våra 16 månaders föräldraledighet, våra subventionerade förskolor och vår höga andel kvinnor på politiska uppdrag, ligger beklaglig nog i snitt med de övriga medlemsländerna i den här frågan. Dessutom riskerar vi att dras inför EU-domstolen för att vi inte lever upp till kraven i jämställdhetsdirektivet från 2006 för likabehandling i arbetslivet.

Yrken värderas olika

Bara en liten del av löneskillnaderna kan förklaras av att kvinnor får sämre betalt än män för lika tjänster. Istället hittas förklaringen i att jobb som kräver liknande kompetens, kvalifikation eller erfarenheter tenderar att vara sämre betalda och undervärderade när de domineras av kvinnor än av män. Exempelvis tjänar (de främst kvinnliga) kassörerna i mataffären ofta mindre än de (främst manliga) lagerarbetarna.

Dessutom tar många kvinnor ett betydligt större ansvar i hemmet och i familjen än vad män gör, vilket innebär att de i större utsträckning tvingas jobba deltid. Detta ger mindre möjligheter till avancemang och lönekarriär.

Två förlorade månadslöner har förstås en stor betydelse för vilken plånbok som helst. Vare sig det handlar om grundläggande utgifter som mat, hyra, amorteringar och bensin, eller pensionssparande så påverkar löneklyftorna kvinnors självständighet och ekonomi. För det är inte så att kvinnor får 16 procents rabatt på de varor vi köper som kompensation för löneklyftorna.

Sverige bör gå i täten

I ett land som Sverige, som säger sig verka för jämställdhet och alla människors lika värde, måste vi agera för att komma till rätta med dessa klyftor. Ökad insyn i lönesättningen behövs för att ge personer som felbehandlats en möjlighet att jämföra sin lön med sina kollegor. Dessutom behövs klara riktmärken och tydlig information för såväl arbetsgivarna som de anställda.

Men den största förändringen måste göras i vår föräldraförsäkring. Sverige har i dag Europas generösaste föräldraledighet. Den är i grunden bra, men nya siffror (18/12) från Försäkringskassan visar att kvinnor tar ut 80 procent av föräldraledigheten. Det ojämlika uttaget leder till en skev fördelning av ansvar som i många fall får förödande konsekvenser i kvinnors ekonomi eftersom barn- och ansvar för hemmasysslorna i hög grad blir deras domän.

Löneskillnaderna kommer inte att minska förrän skillnaderna i ansvaret för barn och det obetalda arbetet minskar. I många fall väljer arbetsgivare bort kvinnor eftersom sannolikheten för att hon kommer vara borta från jobbet är betydligt högre än för män. Därför måste vi fokusera insatserna hit. En tredje öronmärkt pappamånad är en reform som skulle göra skillnad, och som nu finns i Folkpartiets nya partiprogram.

Byt plats

Som den amerikanska feministen Gloria Steinem ironiskt sa för cirka 30 år sedan: ”Det finns egentligen inte många jobb som faktiskt kräver en penis eller en vagina, och resterande yrken bör vara öppna för alla.”

Kort sagt, vi behöver fler kvinnor där makten finns och fler män där barnen finns!

Cecilia Wikström (FP)

Europaparlamentariker

Jenny Sonesson (FP)

Liberala kvinnors utrikespolitiska talesperson