Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus

Liberala kvinnor deltog nyligen på en utfrågning i riksdagen om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus som anordnades av socialförsäkringsutskottet. Tyvärr verkar inte den förenklade bonusen ge effekt alls utan trenden i antalet dagar uttagna av pappor minskar år 2013. På frågan till föräldrar som kände till jämställdhetsbonusen om den påverkat hur de valt att fördela föräldraledigheten svara 90% att den inte påverkat deras uttag. Tydligare kan det inte blir. Vi behöver en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen för att få ett mer jämställt uttag.

Vårdnadsbidragets användning ser olika ut i de nordiska länderna, mycket beroende på hur tillgången till barnomsorg är. I framför allt Finland där tillgången är sämre används vårdnadsbidraget i betydligt högre utsträckning än i övriga nordiska länder. Gemensamt i alla länder är att kvinnor är de som tar ut bidraget, i Danmark är antal män som vår vårdnadsbidrag noll. Det är företrädesvis unga, outbildade kvinnor, ofta med utländsk bakgrund med svag förankring på arbetsmarknaden.

Föredragande var:

Anne Lise Ellingsaeter, professor vid sociologiska institutionen, Universitet i Oslo. Om det norska vårdnadsbidraget.

Ann-Zofie Duvander, docent vid Stockholms universitet tillika utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen. Om vårdnadsbidraget.

Laura Hartman, chef för Försäkringskassans analys- och prognosavdelning. Om jämställdhetsbonusen.

Per-Arne Andersson, direktör och avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Om vårdnadsbidraget.

Per Molander, generaldirektör, Inspektionen för socialförsäkringen. Om hur riksdag och regering kan påverka hushållen.

I utfrågningen fick vi först en genomgång av läget om hur det ser ut i de övriga nordiska länderna.

Vårdnadsbidraget

Danmark
I Danmark varierar vårdnadsbidraget beroende på vad kommunen väljer att betala. I dagsläget ligger det mellan 335 € i den lägsta och 780 € i den högsta. För föräldrar vars barn fyllt två år och som inte vill använda bidraget är kommunen skyldig att erbjuda barnomsorg. Graden av användandet av vårdnadsbidraget är väldigt låg. andelen män som använder bidraget är i det närmaste noll.

Finland
I Finland kan man få vårdpenning fram tills att barnet fyllt 3 år. Bidraget ligger i dagsläget på 327€ i månaden plus ett tillägg per barn som är inkomstprövat. Vissa kommuner betalar också ut ett extra bidrag. Finland är det land där vårdnadsbidraget utnyttjas mest frekvent. 56,3% av alla barnfamiljer utnyttjade vårdnadsbidraget. Av alla dagarna som betalades ut användes 4,1% av män. De kommuner med de högsta ersättningsnivåerna hade också högst andel som valde att utnyttja bidraget.

Island
När krisen har de flesta kommuner valt att ta bort bidraget och det finns ingen nationell lagstiftning som kräver att det införs. Island är det enda land i Norden som inte har detta krav.

Norge
Norge har vårdnadsbidrag som ger 631€ för de minsta barnen upp till 18 månader och 417€  för barn som är mellan 19 och 23 månader. Sedan Norge byggde ut barnomsorgen och införde barnomsorgsgaranti har användandet minskat rejält, från ca 74% år 2000 till 20% år 2011.

Sverige
I Sverige infördes 2008 möjligheten för kommunerna att införa vårdnadsbidraget. Det är frivilligt och kan som högst uppgå till 246€ per månad. I Sverige är det värt att notera att användandet skiljer sig mycket åt i kommunerna. I Uppsala använder inte ens 1% vårdnadsbidraget medan i Markaryd används det av över hälften av alla föräldrar.

Effekterna av vårdnadsbidraget
Den mest direkta effekten av vårdnadsbidraget är att det påverkar arbetsutbudet, något som visats i ett flertal studier som gjorts. I alla länderna är det kvinnor utgör den absoluta majoriteten av de som tar ut vårdnadsbidraget . Det enda land som ligger över 10% är Norge, övriga ligger mellan absoluta nollpunkten (Danmark) och 8% (Sverige). Det finns ett tydligt mönster att majoriteten av de kvinnor som får bidraget har kortare utbildning, svagare anknytning till arbetsmarknaden samt oftare invandrarbakgrund. En annat samband som också påvisats är att arbetsfördelningen påverkas. I familjer där vårdnadsbidraget används är fördelningen av ansvaret för hur man delar upp tid för barn och hushållsarbete mer ojämställd.

Flera studier visar också att tidig stimulans och pedagogisk träning påverkar på hur barnet klarar skolgången och vårdnadsbidraget senarelägger tidpunkten när barnet börjar i förskola så detta kan vara till nackdel för barn som skulle ha särskild nytta av tidig språkträning.

Andra saker som är värt att notera är att utbyggnaden av barnomsorg och möjligheten att arbeta deltid är faktorer som påverkar omfattningen av utnyttjandet. Finland skiljer sig från de andra länderna då möjligheten att arbeta deltid är mindre där. Ännu viktigare är dock utbyggnaden av barnomsorg som är klart sämre i Finland än i andra länder.

Jämställdhetsbonusen

Jämställdhetsbonusen har utretts 2010 och då visade siffrorna att bonusen inte haft någon effekt på hur föräldrar valde att fördela uttaget av föräldraledigheten. Försäkringskassan håller nu på med att utreda igen efter att reglerna förenklades men de preliminära resultaten är detsamma som den tidigare rapporten; bonusen i sin nuvarande utformning och storlek på 13 500 kr har ingen effekt på uttaget. Laura Hartmann, analyschef på Försäkringskassan, säger att man denna gång frågat de föräldrar som kände till bonusen om det påverkat hur de delat upp dagarna och av dessa svarar 90% att det inte på verkade dem. Fortfarande är kunskapen om bonusen relativt låg. 2012 fick 20% av alla som tog ut föräldrapenning någon jämställdhetsbonus utbetald. 2013 ser vi dessutom en avtagande trend på pappors uttag av föräldrapenning

Övrigt

Vid en genomgång av alla reformer som gjorts kan man se att utbyggnaden av barnomsorgen och särbeskattningen är de två reformer som påverkat hushållen mest i efterkrigstid.

Källor:
Föredragande vid utfrågningen (se ovan)

Socialförsäkringsrapport 2013:5 Vårdnadsbidrag – En översikt av systemen i de nordiska länderna och sammanfattning av forskningen kring dess effekter (Sofie Cedstrand & Ann-Zofie Duvander)