EU behöver mer barnomsorg

hämta JennySonesson
Europas ekonomiska motor Tyskland har fått en ny regering och barnomsorg kommer stå på agendan. Förbundskansler Angela Merkel har insett att Tyskland varken har råd med hemmafruar eller med babybrist, skriver Jasenko Selimovic och Jenny Sonesson (FP) i Enköpings-posten

En massiv utbyggnad av barnomsorgen kommer fortsätta, över 800 000 platser ska fram detta år och nästa. Svenska förskoleföretag har goda exportmöjligheter till Tyskland men även till övriga EU, behovet av pedagogisk kompetens är skriande. År 2060 kan Tysklands befolkning ha minskat från dagens 82 miljoner till 66 miljoner. Den tyska nativiteten är bland den lägsta i den industrialiserade världen. Många tyskor väljer bort barn då det inte kan kombineras med arbete. Efter fyllda fyrtio lever en av fyra tyska kvinnor i barnlösa hushåll. En krympande skara skattebetalare ska försörja allt fler äldre. Angela Merkel har pekat ut denna ekvation som ett av de stora framtidshoten.

Endast 14 procent av tyska mödrar går tillbaka till heltidsjobb efter första barnet, blott sex procent efter andra barnet. Mer än 70 procent av tyska barn under tre år tas hand om i hemmet. Så här ser det tyvärr ut i allt för många av EU:s länder, fler behöver dela den tyska kanslerns analys. Alarmerande 40 procent av EU:s kvinnor i förvärvsarbetande ålder arbetar inte, fast kvinnor är mer välutbildade än män i genomsnitt. 60 procent av unionens universitetsexamina tas ut av kvinnor. Om kvinnor arbetade lika mycket som män skulle unionens samlade BNP öka med omkring 25 procent enligt en rapport från Umeå universitet. Samtidigt sjunker födelsetalen till kritiska nivåer i allt fler EU-länder. EU-kommissionen är djupt bekymrad över bristen på barnomsorg och i slutet av maj presenterades en dyster översyn. Endast tio medlemsstater når målet, som sattes upp för över tio år sedan, att erbjuda barnomsorg till minst en tredjedel av barn under tre år. I Polen, Tjeckien, Rumänien och Slovakien är siffran ynka fem procent. EU-kommissionen konstaterar att höga avgifter utgör ett allvarligt hinder. Mer än hälften av mödrar som är hemma, eller arbetar deltid, uppger att kostnaden för barnomsorgen är det främsta skälet. I Storbritannien och Irland kan utgiften bli orimlig, upp till 40 procent av nettoinkomsten.

EU-kommissionen behöver skärpa tonläget till medlemsstaterna rejält men även erbjuda stöd. Sverige och Tyskland bör ligga på. Fler regeringar i EU måste inse att brist på subventionerad barnomsorg har ett högt pris för kvinnor, tillväxten i det egna landet men även tillväxten i unionen. Pedagogiska förskolor är en investering som EU:s medlemsstater inte kan avstå ifrån. Det är bra för barns utveckling, jämställdheten, arbetsmarknaden och ekonomin. Satsningar på barnomsorg är en av unionens viktigaste framtidsfrågor, om man verkligen menar allvar med att sätta fart på tillväxt i Europa.

Jasenko Selimovic, kandidat till Europaparlamentet (FP)

Jenny Sonesson, utrikespolitisk talesperson Liberala Kvinnor och kandidat Europaparlamentet (FP)