Mer behöver göras mot hedersbrotten

Samhället tog inte ansvar för Fadime. Idag, 13 år senare, fortsätter vi liberaler hedra Fadimes minne genom att arbeta mot hedersförtryck i hennes anda. Vi utgår ifrån att jämställdhetsministern delar vår syn och inte låter sig skrämmas till tystnad av kulturrelativister. Allt annat är ett stort svek mot hedersoffren. Det skriver FP-politikerna Gulan Avci och Robert Hannah på SvD Brännpunkt.

Gulan Avci

Robert hannah

 

 

 

 

 

Lördagen 21 januari 2002 är en dag vi aldrig kommer att glömma. Det var dagen då en av vår tids modigaste hjältinnor, Fadime Sahindal blev mördad av sin egen far med ett skott riktat mot pannan.

Fadimes brott var att hon ville bestämma över sig själv. Stå på egna ben, utbilda sig och välja sin egen partner. Rättigheter vi är tillförsäkrade enligt svensk grundlag, Europakonventionen och Barnkonventionen. Men hennes familj ville något annat. De hade bestämt att hon inte skulle vidareutbilda sig, utan gifta sig, ta hand om barn och man.

2001 gick Fadime ut offentligt och berättade om sitt liv. Hon vädjade till politiker och media att inse hur utbredd hederskulturen var. Ingen lyssnade på henne. Istället vände officiella Sverige Fadime ryggen och lät henne falla offer för kulturrelativism.

Många debattörer menade att detta ”fenomen” med hederskultur var överdrivet, att det spädde på fördomar och att en offentlig debatt skulle öka främlingsfientligheten.

Fadime, en ung tjej med framtiden för sig fick betala ett högt pris för sitt mod. Idag har hon fått viss upprättelse. Få vågar numera förneka hederskulturens existens.

Maktskiftet 2006 placerade hedersfrågorna högt på den politiska dagordningen. Tack vare tidigare integrations – och jämställdhetsministern (FP), Nyamko Sabuni.

Nyamkos rakryggade kamp har gett hedersoffren, ett ansikte och en röst. Trots det hårda motståndet och anklagelser att gå rasisters ärenden tog Nyamko debatten och gick från ord till handling.

Idag finns adekvat forskning och bra myndighetsarbete för att arbeta förebyggande och hjälpa utsatta ungdomar att frigöra sig från hederskulturen. Betydande summor har anslagits genom åren till bland annat kvinnoorganisationer och föreningar.

Alliansregeringen införde nya lagar som kriminaliserar barn – och tvångsäktenskap och straffskalan för hedersbrott har blivit strängare.Dispensmöjligheten att gifta sig innan 18 år har avskaffats. Dock fegade alliansregeringen i frågan om fullmaktsäktenskap och la in en passus i lagen att ”huvudregeln” är att utländska tvångsäktenskap inte ska erkännas i Sverige. Kryphålen är skadliga och kan missbrukas.

I en rapport från Ungdomsstyrelsen: ”Gift mot sin vilja” visar en kartläggning från 2009 att 70 000 unga lever hedersrelaterade liv. De tillfrågade upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med. Siffrorna är 5 år gamla och är förmodligen bara toppen av ett isberg eftersom att mörkertalen är stora.

Det hedersrelaterade förtrycket drabbar även vuxna. Pressen är särskild hård att man ska gifta sig med någon från sin egen etniska eller religiösa grupp. HBTQ-personer är extra utsatta då det ofta innebär fara för sitt liv att vara öppen. Det är angeläget att myndigheten uppdaterar siffrorna med en ny kartläggning.

Den rödgröna regeringen har stort ansvar att se till att arbetet mot hederskulturen fortsatt har hög prioritet. Hederskulturen kränker de mest grundläggande rättigheterna. För en tid sedan besökte jämställdhetsminister, Åsa Regnér riksdagens arbetsmarknadsutskott. På en specifik fråga hur ministern ämnar arbeta med hedersfrågorna, återkom hon ständigt till uttrycket ”den så kallade” hederskulturen.

Tonen och undfallenheten som jämställdhetsministern uppvisar gör oss oroade och får oss att tro att regeringspartierna inte är överens. Det finns företrädare inom Miljöpartiet och Vänsterpartiet som anser det vara rasistiskt att diskutera hedersfrågorna.

Den 21 januari är det 13 år sedan Fadime Sahindal mördades. Varje år arrangerar Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF) minnesgala, manifestationer och konferenser för att hedra Fadimes minne.

Brott som begås i hederns namn är vår tids största frihetskränkning av grundläggande rättigheter såsom; rätten till privatliv, yttrandefrihet och rörelsefrihet. Vi föreslår fem förslag i kampen mot hederskulturen:

• I den så kallade straffskärpningsregeln i 29 kap. 2§ i brottsbalken, ska som vid hatbrott, en ny regel införas. Hedersbrott ska vid bedömning av straffvärde ses som grova brott då motivet varit hedersrelaterat. Den föreslagna straffskräpningslagen bör kallas för ”Lex Fadime”.

• Inför obligatoriska kurser i grundutbildningarna på universitet och högskolor för yrkesgrupper som till exempel poliser, socionomer, lärare, jurister, läkare som kommer i kontakt med hedersoffren.

• Ett nationellt kunskapslyft för alla yrkesgrupper som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck införs. Genom att erbjuda olika aktörer spetsutbildningar och kompetensutveckling kan vi säkerställa att fler drabbade vågar vända sig till samhället för hjälp.

• Inför obligatoriska lokala handlingsplaner för Sveriges kommuner. Idag ser stödet olika ut. Med handlingsplaner skapas bättre samverkan, inte minst mellan rättsväsendet, myndigheter och det civila samhället.

• Vi vill se en skärpning av socialtjänstlagen och införa ett mellantvång så föräldrar inte kan tacka nej till samarbete med socialtjänsten. Detta för att skydda ungdomar från hedersförtryck men också underlätta för socialtjänsten att kunna ingripa om man misstänker att ett barn far illa.

GULAN AVCI (FP)

ordförande Liberala Kvinnor, Fadimeambassadör (GAPF) 2014

ROBERT HANNAH (FP)

riksdagsledamot (FP) Fadimeambassadrör (GAPF) 2015