Vårdnadsbidraget slår mot jämställdhet och integration

Jag är glad att Kristdemokraterna inte fanns och hade inflytande över jämställdhets – och familjepolitiken när jag växte upp. Det enda som vårdnadsbidraget stärker är en bakåtsträvande syn på jämställdhet, förskola och integration”, skriver Liberala kvinnors ordförande Gulan Avci på SvT Opinion.

Gulan Avci

 

 

 

 

Liberaler har en lång tradition av att driva en offensiv jämställdhetspolitik. Reformer som kvinnlig rösträtt, särbeskattning, utbyggnaden av den offentliga barnomsorgen och pappamånaden i föräldraförsäkringen, är några viktiga reformer med tydliga liberala förtecken som banat vägen för svensk jämställdhet.

Vårdnadsbidraget är ingen frihetsreform för familjer. Snarare bidrar den till att inskränka just friheten för kvinnor och barn.

Vårdnadsbidraget har inneburit att kommuner kunnat införa ett bidrag till föräldrar med barn mellan 1 – 3 år som väljer att stanna hemma med ett skattesubventionerat bidrag på 3 000 kronor.

Drygt 100 kommuner har valt att införa vårdnadsbidrag och inte otippat är det i just de kommuner där drygt hälften av Sveriges 1 – 3-åringar bor.

Det är ingen hemlighet att Folkpartiet varit starka motståndare till vårdnadsbidraget.

När Alliansregeringen bildades 2006 förlorade vi kampen mot vårdnadsbidraget i regeringsförhandlingarna. Det ska erkännas att det gjorde ont.

Men samarbete är inte gratis. Idag är det politiska läget annorlunda. Folkpartiet är i opposition och vi ska driva folkpartipolitik.

Igår meddelade regeringen att ett lagförslag förbereds för att avskaffa vårdnadsbidraget. Liberala Kvinnoförbundet ser det som självklart att Folkpartiet röstar för förslaget. 

Sedan reformen genomfördes har det inte utnyttjats i större utsträckning. Under 2013 hade drygt 7 100 föräldrar vårdnadsbidrag någon gång under året.

Problemet är dock att över 90 procent som använde bidraget var kvinnor. Av dessa är gruppen kvinnor med utländsk bakgrund och lågutbildade kvinnor i socioekonomiskt utsatt situation överrepresenterade.

Vårdnadsbidraget slår inte bara hårt mot kvinnors möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Det drabbar också deras barn som kanske mer än andra barn är behövda av att få gå i förskolan.

Idag går nästan alla barn i åldrarna 1-5 i förskolan. Det fyller en viktig funktion för barns möjlighet till utveckling. Förskolans mål syftar till att ge alla barn goda förutsättningar att rustas för skolan.

Alla de fördelar som förskolan skapar motarbetar vårdnadsbidraget.

När fler kvinnor uppmuntras att stanna hemma går färre barn till förskolan. Detta slår både mot jämställdheten och integrationen.

Jag är så tacksam att vårdnadsbidraget inte fanns när min familj kom till Sverige.

Det gav min mamma möjlighet att börja jobba direkt och vi barn började förskolan. Förskolan gav oss möjlighet att lära oss svenska och få nya kompisar.

Tack vare språket fick vi det mycket lättare i skolan. Men denna aspekt väljer Kristdemokraterna, som på senare tid gått ut som integrationens bästa vän, att bortse ifrån.

Kristdemokraternas främsta argument är att vårdnadsbidraget stärker valfriheten för familjer. Jag undrar vilka de syftar på.

Är det för kvinnan som stannar hemma med barnet eller för det barn vars förutsättningar för en jämlik skolgång kringskärs?

När Kristdemokraterna säger att vårdnadsbidraget stärker valfriheten för familjer säger vi liberaler att det enda som vårdnadsbidraget stärker är en bakåtsträvande syn på jämställdhet, förskola och integration.

Idag är jag glad att Kristdemokraterna inte fanns och hade inflytande över svensk jämställdhets – och familjepolitik när jag växte upp.

För det hade påverkat min familjs integration.

Gulan Avci