Ännu långt kvar till jämställd vård

”Varför är tvättsäckarna i herrarnas duschrum fullare än de på damavdelningen?” Det undrade en sköterska på Danderyds hudmottagning för drygt tio år sedan. Kvinnor och män fick olika vård. Män ljusbehandlades, kvinnor fick köpa mjukgörande preparat för egenvård. Om kvinnorna fått ljusbehandling hade kliniken behövt 25 procent större budget. Tio år senare sägs att jämställdheten gått för långt, men varje dag får kvinnor färre provtagningar och undersökningar och fler biverkningar skriver Lina Nordquist, Liberala Kvinnors talesperson för för sjukvårdspolitik i tidningen Dagens Medicin.

lina nordquist

I en ny studie (Läkartidningen 2015:112) beskrivs att en mans hjärtinfarkt kostar 40 procent mer än en kvinnas. Fler män får intensiv utredning och behandling på hjärtavdelning. Fler kvinnor dör på sjukhus vid akut hjärtinfarkt. Ojämlikheten går åt båda håll. Mäns blindtarmar opereras med öppna bukoperationer, men kvinnor med titthålskirurgi, som är betydligt enklare för patienten. Vi måste ändra på detta. Det finns en rad förbättringar varje landsting kan göra:

  1. Sjukvårdsstatistik måste redovisas könsuppdelad. Skillnader kan vara medicinskt motiverade, men det vet vi inte förrän vi analyserat dem.
  2. På mottagningen var tre av fyra patienter i kliniska prövningar män, trots att diagnoserna var lika vanliga bland kvinnor. Kvinnor måste inkluderas i landstingets forskning. Forskning får inte detaljstyras, men om vi riktar resurser till forskare som fått anslag i konkurrens uppnås högre kvalitet för alla. Dålig forskning gynnar ingen, oavsett genusfokus.
  3. Ett landsting blir inte mer jämställt än sina anställda. Varför sker lönelyft i kvinnodominerade yrken när någon blir administratör eller semesterpanik närmar sig hos ledningen? Varför avlönas läkare under utbildning, men inte sjuksköterskor som specialiserar sig? Karriär och lön måste motiveras av kompetens, inte av kön. Ett jämställdhetsperspektiv hos allt från studenter till anställningsnämnder och ledning främjar hela vården. Männens tvättsäckar hade varit överfulla i minst tjugo år innan en ny chef lade till ”Jämställdhetsfrågor” på dagordningen och frågan lyftes.
  4. Lagen om valfrihetssystem (LOV) ger vårdens kvinnor möjlighet att byta jobb och kan vara en av de viktigaste reformerna på den här sidan millennieskiftet. LOV behöver utvidgas. Dessutom måste nattlig barnomsorg finnas i områden där många jobbar natt.
  5. Så pengarna. Klinikbudgetar sätts ofta med hjälp av DRG, nationella riktvärden för behandlingar. Ospecifik buksmärta ersätts i år med 3 088 kronor. Är patienten gravid är ersättningen tusen kronor lägre. Kostar ont i magen mindre om det finns ett foster att ta hänsyn till? Det finns fler exempel: är en kvinna nyförlöst får hennes urinvägsinfektion kosta 1500 kronor mindre. Risken är att kvinnokliniker får för lite pengar, vilket ger låga löner, underbemanning och sämre vård. Landstingen måste ifrågasätta detta. Jämställd vård är ingen dammig pappersåtervinning. Den kräver verkstad, varje dag. Kvinnor och män ska ha lika goda villkor och vara fria att göra egna val. Konstigare än så är det inte.