”Vi vill sätta stopp för fler religiösa friskolor i Sverige”

Sverige upplever den största flyktinginvandringen sedan andra världskriget. Vårt land har tagit ett stort ansvar för att ge människor en fristad. Flera kommuner är nu hårt ansatta och många familjer förpassas till storstädernas förorter, där barn växer upp i trångboddhet, utan att se vuxna gå till jobbet, där bidragsberoendet är stort och där flertalet inte talar svenska. Några förorter har blivit enklaver präglade av religiös fundamentalism och där liberala värderingar trängs undan, skriver Liberala Kvinnors ordförande Gulan Avci tillsammans med Liberalernas partiledare och gruppledare, Jan Björklund och Christer Nylander i Dagens nyheter.

Gulan Avci, Stockholm 2016 © Lena Larsson

Fotograf: Lena Larsson

I Sverige har jämställdhetskampen pågått i över 100 år, varje reform sedan rösträtten har handlat om att ge mer av samma rättigheter och möjligheter till kvinnor som män. Många nyanlända kommer från länder som har en helt annan syn på jämställdhet, som vuxit upp i hederskulturer där patriarkala värderingar styr och där mannen anses överordnad kvinnan. Det skapar utmaningar. Segregationen är i dag påtaglig och riskerar att öka. Utvecklingen sätter fingret på att integration är den centrala frågan för Sverige under överskådlig tid.

Integrationen börjar i skolan. Det är i skolan som barn, oavsett sin bakgrund, ska ges möjligheter och livschanser. Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att ge alla barn en likvärdig utbildning och jämna ut förutsättningar. I skolan ska barnen rustas för en framtid som ansvarstagande medborgare med de rättigheter och skyldigheter som det innebär att leva i ett demokratiskt land. Den svenska skolans värdegrund, som tydliggörs i läroplanen, vilar på värden som individens frihet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolans värdegrund speglar de liberala värderingar som kittar samman vårt samhälle.

Friskolereformen från början av 90-talet ökade både mångfalden av skolor och valfriheten för föräldrar. Det är en av de största frihetsreformerna i modern tid. Reformen har möjliggjort för invandrade barn i utsatta områden att välja skola på annan ort, vilket i sig skapat livschanser som dessa barn annars varit utan. Liberalerna kommer att ta strid för valfriheten som nu hotas när den rödgröna regeringen och Vänsterpartiet avser att kraftigt begränsa möjligheten för företag att driva välfärd. Utredaren Ilmar Reepalu har flaggat för ett mycket långtgående förslag som kan komma att slå undan benen för en hel sektor. Vi anser att företag ska få bidra till att utveckla svensk välfärd, däremot ska det ske en ägarprövning för att utesluta både oseriösa och kortsiktiga ägare inom skolan.

Med friskolereformen ökade också antalet religiösa friskolor, i dag har Sverige drygt 60 så kallade konfessionella friskolor. Inför kommande år har Skolinspektionen att ta ställning till flera ansökningar om nyetableringar. Tyvärr riskerar de religiösa friskolorna att bli en samlingspunkt för nyanlända barn som än mer isoleras från det svenska samhället. De kommer under sin skolgång att möta färre elever med svenska som modersmål än vad de gjort på en icke-konfessionell skola. Istället för att bli en brygga in i det svenska samhället riskerar skolan att bli en enklav som isolerar de barn som mest av alla behöver integreras i det svenska samhället. Vår uppgift i en tid när integration behövs mer än någonsin är att ge dessa barn fler möjligheter att bli en del av det svenska samhället. Då är skolan avgörande.

En liberal utgångspunkt är att skolan ska vara fri från religiös påverkan, principen om att alla barn har rätt till en allsidig kunskap baserad på vetenskaplig grund är viktig. Enligt gällande lagstiftning måste även de religiösa friskolorna följa den svenska läroplanens värdegrund. Dilemmat är dock att många föräldrar väljer dessa skolor just för att de vill ge sina barn en kulturell och religiös värdegrund. Det är svårt att med inspektioner motarbeta otillåten religiös påverkan. Hur värderingar förmedlas låter sig inte lätt inspekteras. Det går att granska lokaler, jämföra resultat på matteprov och räkna antalet behöriga lärare, men det är svårt att inspektera vilka värderingar som finns bakom en verksamhet. Därför är det viktigt vem som äger och driver en friskola. Det är rimligt att anta att aktörer som har en religiös värdegrund också ofta har en drivkraft att inte bara ge barnen kunskap utan också främja en speciell religiös och kulturell livsåskådning. För att ge barnen möjlighet att integreras och på riktigt få ta del av den värdegrund som den svenska läroplanen tydliggör så kan vi inte blunda för de riskmoment som gör att barn istället hamnar i utanförskap.

Vi kan inte stillasittande se på när barn riskerar att få en allt längre startsträcka in i det svenska samhället. Skolan får aldrig bli en förlängning av föräldrarnas kulturella och religiösa uppfattningar – den svenska skolan ska vara en fristad från just detta. Integrationen börjar i klassrummet i mötet mellan nyanlända elever och det svenska samhället.

Framtidens utmaningar för vårt land och behovet av att stävja utanförskap och segregation och ge fler barn livschanser och möjligheter i det svenska samhället gör att vi nu omprövar vår politik. Vi kommer att föreslå Liberalernas landsmöte att ta ställning för ett stopp för religiösa friskolor i Sverige. Det betyder att nya tillstånd till nya sådana skolor inte får ges. Det måste också innebära att befintliga konfessionella skolor inte ges tillstånd att utöka antalet elever.

Sverige står inför den största integrationsutmaningen någonsin. Därmed blir skolans kompensatoriska uppdrag, att utjämna våra barns olika förutsättningar, än viktigare. Det handlar om barns rätt till utbildning och att garantera att alla barn tar del av de liberala värden som den svenska läroplanen vilar på. Skolan kommer ha en avgörande roll för att ge nyanlända barn en plats i samhället och skapa möjligheter och livschanser också för dem.