Ni tar inte hotet från IS på allvar

DEBATT. För att försvara demokratin måste vi ta kampen mot extremism på största allvar.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnkes (MP) senaste framträdanden har gjort det plågsamt tydligt att regeringen inte har någon plan för hur man ska möta IS-återvändare.

Ansvarig minister framstår som både okunnig och oengagerad, vet inte hur många som återvänt, blandar ihop socialtjänsten och Socialstyrelsen och skjuter över allt ansvar på kommunerna. Det är obegripligt att regeringen tar så lättvindigt på en så viktig fråga, skriver Liberalernas borgarråd i Stockholm, Lotta Edholm och Liberala Kvinnors ordförande Gulan Avci, på Aftonbladet debatt

Arbetet måste nu styras upp. För det första bör ansvaret för återvändande IS-krigare lyftas från kultur- och demokratidepartementet, som uppenbarligen inte klarar av det, till justitiedepartementet och samordnas med det övergripande arbetet mot terrorism.

För det andra måste staten ta ett samlat ansvar för de som återvänder. I första hand ska alla som återvänder lagföras.

Terrorresor är, och ska vara, brottsligt. I de fall där brott inte går att bevisa måste staten ta större ansvar för återvändarna. Kommunen ska främst arbeta förebyggande.

Men för att kommunens förebyggande arbete ska fungera krävs det att de har konkreta handlingsplaner. Tyvärr delar demokratiministerns rödgröna kollega, Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S), regeringens ointresse för frågan. Den socialdemokratiskt ledda majoriteten i Stockholm saknar helt styrfart i arbetet mot extremism och radikalisering.

Stockholms stad antog för snart ett år sedan en strategi mot våldsbejakande extremism. Efter krav från Liberalerna beslutade man att strategin skulle kompletteras med lokala handlingsplaner, ett arbete som bland annat Försvarshögskolans experter skulle vara involverade i. Detta för att stadens personal ute på marken skulle veta hur de skulle agera.

Men detta lokala arbete finns ännu inte på plats. Dessutom har det samarbete som staden hade med terrorexperterna från Försvarshögskolan upphört. Man har inte valt att förlänga samarbetet som därmed har löpt ut. Detta trots att nya siffror från Säpo visar på att antalet personer som sympatiserar med våldsbejakande islamistisk extremism fortsatt att öka det senaste året.

Vår fråga till den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stadshus blir; har ni fortfarande inte insett allvaret?

Majoritetens ointresse för frågan kan jämföras med den frenesi som lagts på lokala demokrati- och utvecklingsprojekt i Stockholm. Det är satsningar som ofta utmynnar i lotter för stadsodling eller att medborgarna får tycka till om var papperskorgarna ska stå.

Hade stadens ledning lagt lika mycket tid och pengar på att ta itu med de konkreta utmaningarna mot människors frihet och rättigheter som finns hade vi inte befunnit oss här.

Nu står vi inför faktum: Om det inte snart sätts igång ett konkret arbete lokalt över hela Stockholm kan vi inte längre stå bakom den beslutade strategin.

Vi kräver också att den tjänsteman som idag ansvarar för detta arbete ges ett eget kansli som bara ska arbeta mot radikalisering och extremism. Medel till detta kan tas från det råd för mänskliga rättigheter som majoriteten inrättat men som inte har åstadkommit någonting på dryga två år.

Vi har inte råd att rycka på axlarna åt huruvida återvändande IS-krigare planerar att begå terrordåd eller inte. Vi har inte råd att strunta i att det finns ungdomar som riskerar att radikaliseras.

Om det är något som hotar mänskliga rättigheter och människors frihet så är det personer som är beredda att begå terrordåd på Sveriges gator. Den brist på kunskap och engagemang som regeringen och majoriteten i Stockholm delar riskerar att stå oss dyrt.


Lotta Edholm (L), oppositionsborgarråd
Gulan Avci (L), vice ordförande i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter