Frisinnade kvinnors riksförbundAda Nilsson som ung

Liberala Kvinnor har sina rötter i Föreningen frisinnade kvinnor, som bildades den 19 mars 1914. Det var en självständig organisation som samverkade med Frisinnade landsföreningen (föregångare till folkpartiet liberalerna). Föreningen ombildades den 28 mars 1921 till Frisinnade kvinnors riksförbund.

År 1923 splittrades Frisinnade landsföreningen i två partier på grund av inställningen till alkoholförbud. Förbudsmotståndarna bildade Sveriges liberala parti medan förbundsanhängarna kvarstod i Frisinnade landsföreningen. Frisinnade kvinnors riksförbund förhöll sig neutral i denna fråga och splittrades inte.

Efter en namnändring 1931 till Svenska kvinnors vänsterförbund stod organisationen öppen även för socialdemokrater. I slutet av 40-talet utvecklades förbundet alltmer i prosovjetisk riktning varför de medlemmar som sympatiserade med folkpartiet eller socialdemokraterna lämnade förbundet 1948. Den sista liberala ordföranden var Kerstin Hesselgren som avgick 1946.

Ordförandena i Frisinnade kvinnor:

  • 1914 – Ada Nilsson
  • 1917 –Emilia Broomé
  • 1920 –Gulli Petrini
  • 1922 –Kerstin Hesselgren

Liberalernas kvinnoförbund – Liberala Kvinnor

Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, bildades genom att det frisinnade och det liberala partiet återförenades 1934. Den 25 mars 1935 bildades organisationen Folkpartiets kvinnogrupp: Riksförbundet. Den 6 juni 1936 konstituerades Folkpartiets kvinnoförbund (FPK). År 2002 bytte det namn till Liberala Kvinnor.

Kvinnliga liberala pionjärer

Under hela den svenska liberalismens historia har det funnits framträdande kvinnor som förespråkat liberala idéer. Här är några av pionjärerna.

Anna Maria Lenngren (1754-1817), författare som förespråkade upplysningstidens ideal om frihet, jämlikhet och solidaritet.

Fredrika Bremer (1801-65), författare som var jämställdhetspionjär och frihandelsförespråkare.

Selma Lagerlöf (1858-1940), författare som var engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt. Hon var också kommunalpolitiker i Värmland och en av dem som skrev under uppropet för folkpartiets bildande 1934.

Emilia Broomé (1866-1925), den första kvinnan i en partiledning 1909. Hon blev också den första kvinnan att engageras i lagstiftningsarbetet – innan kvinnor hade rösträtt – som ledamot i en statlig utredning 1914 och som utredningsordförande 1919.

Kerstin Hesselgren (1872-1962), en av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna 1922 och i ett par decennier den främsta av riksdagens kvinnliga ledamöter, engagerad bl.a. i jämställdhets- och arbetarskyddsfrågor.

Elisabeth Tamm (1880-1958), Sveriges första kvinnliga kommunalnämndsordförande i Julita, Sörmland, 1916 och en av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna 1922. Hon startade 1925 Kvinnliga medborgarskolan på sitt gods Fogelstad.

Ragnhild Sandström (1901-60) folkskollärare i Teg, Västerbotten och riksdagsledamot 1945-60. Hon kom att bli en av kammarens vassaste debattörer särskilt i närings- och trafikpolitiska frågor.

Ingrid Segerstedt Wiberg (1911-2010) journalist och Göteborgs första flyktingkurator. Riksdagsledamot 1959-70 och välkänd kämpe i freds- och flyktingfrågor.

Ingrid Gärde Widemar (1912-2009), riksdagsledamot 1949-68 och drivande i jämställdhetsfrågor. Därefter Sverige första kvinnliga justitieråd.

Cecilia Nettelbrandt (f. 1922), riksdagsledamot 1961-76, skicklig skattepolitiker och första kvinna som vice talman.

Birgit Friggebo (f. 1941), det mest erfarna liberala statsrådet (sammanlagt nio år) på 1900-talet. Hon gjorde det möjligt att bygga friggebodar utan bygglov.

Anne Wibble (1943-2000), Sveriges första kvinnliga finansminister 1991-94. Skicklig ekonom med stor arbetskapacitet.

Maria Leissner (f. 1956), första kvinnan som liberal partiledare 1995-97. Starkt engagerad i internationella frågor.

Bonnie Bernström (f. 1956), Liberala Kvinnors ordförande 2010-2012 och den andra kvinnliga ordföranden för Liberala ungdomsförbundet. Hon visade med sitt politiska ledarskap att politik och föräldraskap hör ihop och banade väg för kommande kvinnor att våga kombinera tunga politiska poster med föräldraskap.

 

Ordförandena i FPK/Liberala Kvinnor:

1935 – Vira Eklund

1938 – Ellen Hagen

1946 – Ruth Hamrin-Thorell

1950 – Eva Wennerström-Hartmann

1956 – Ingrid Andrén

1962 – Jessie Ståhl

1964 – Margareta Nordström

1967 – Ingegärd Frænkel

1977 – Charlotte Branting

1989 – Barbro Westerholm

1998 – Helena Bargholtz

2006 – Solveig Hellquist

2007 – Birgitta Ohlsson

2010 – Bonnie Bernström

2012 – Anna Steele

2014 – Gulan Avci