Lön, utbildning och inkomstbortfall är av mindre “betydelse” vid mäns uttag av föräldraledighet. Däremot har öronmärkta pappamånader god effekt för jämställdheten, hävdar Liberala Kvinnors debattörer som kommentar till Tidningen NU:s ledare.

I tidningen NU nummer 18:2012 efterfrågas på ledarplats forskning om sambandet mellan uttagen föräldrapenning och faktiskt uttag av ledighet i kalendertid.

Exakt denna frågeställning är rubriken i en omfattande forskningsrapport från Försäkringskassan där 4000 par tillfrågats om hur länge de båda varit föräldralediga i kalendertid, dvs antal månader. Dessa svar har sedan matchats mot parens faktiska uttag av föräldrapenningsdagar. Resultatet som bygger helt på föräldrarnas egna uppgifter visar att korrelationen mellan pappornas uttag av föräldrapenning och föräldraledighet, alltså kalendertid, är mycket stark.  I klartext betyder det att männen tar ut föräldrapenning för alla de dagar de faktiskt är hemma med sina barn.

Kvinnor däremot har en mycket lägre uttagsintensitet och antal uttagna dagar med föräldrapenning är inte alls korrelerade med längden på föräldraledigheten. De flesta kvinnor, oberoende av inkomst (!), stannar hemma betydligt längre än det antal ersättningsdagar de tar ut.  Majoriteten av kvinnorna är föräldralediga mellan 12 och 19 månader med en snittledighet på ca 14,5 månader. Mäns snitt ligger på 1,7 månader.

Ett annat intressant resultat i rapporten är att varken mäns eller kvinnors inkomst har någon signifikant påverkan för längden på föräldraledigheten, något som ofta antyds både av debattörer och av föräldrarna själva när de får frågan vad som styrt dem när de fördelat uttag och längd på ledighet.

Ytterligare en hypotes som inte visar sig stämma är att föräldrar med högre utbildning och mer kvalificerade jobb skulle välja att vara hemma en kortare tid än föräldrar med mindre kvalificerade jobb. Istället visade det sig att hög utbildning hos båda föräldrarna är sådant som ökar sannolikheten att de väljer att stanna hemma längre.

En åtgärd som ofta lyfts fram är att höja eller helt ta bort taket. Detta gjordes av den borgerliga regeringen 2007 då taket höjdes rejält från 24 800 kr till 33 000 kr och sedan dess har det höjts än mer.  2009 undersöktes effekten av höjningen på fördelningen VAB-dagar där hypotesen var att hos par där mannen tidigare låg över taket och kvinnan under efter höjningen skulle ha ett jämnare uttag av VAB. Ingen (!) sådan effekt kunde påvisas.

Så för att återknyta till frågan som ställdes i NU:s ledare så är svaret att det är värre ställt med jämställdheten än vad fördelningen av uttagen föräldrapenning antyder och tvärtemot vad debattörer och föräldrar själva framhåller så har inkomst och löneskillnader försvinnande liten, om ens någon, påverkan för hur uttaget fördelas mellan föräldrarna. Det man däremot kan se är att de två pappamånderna har fått en starkt normerande inverkan på mäns uttag och vill vi påverka fördelningen verkar detta vara mest effektivt. Vi välkomnar att vår partiordförande Jan Björklund har öppnat för fler s.k pappamånader.

Jessica Bagge, medlem LK
Cecilia Elving, ordförande LK, Stockholms län
Martin Ängeby, styrelseledamot, LK Stockholms län