Idag är ekonomisk jämställdhet inte en realitet. Fortfarande tjänar kvinnor i genomsnitt mindre än män, drar ett större lass i hemmet och äger mindre. För Liberala Kvinnor är det en självklarhet att de ekonomiska systemen ska vara jämställda och gynna kvinnor i samma utsträckning som män. Ekonomisk jämställdhet spänner över ett stort område – från föräldraförsäkring till företagande och pensioner. Ekonomisk jämställdhet ska vara en självklarhet i livets alla skeden. 

Arbetsmarknad

Sverige har en mycket könssegregerad arbetsmarknad. Den privata sektorn domineras av män medan kvinnor återfinns i offentlig sektor. Detta oftast inom yrken med dålig löneutveckling och små karriärmöjligheter. En viktig del i att öka jämställdheten i arbetslivet är att bredda kvinnors yrkes – och branschval. Fler kvinnliga förebilder behöver lyftas fram som valt andra vägar än de traditionellt kvinnliga branscherna, men det handlar också om att fler män behöver rekryteras till de traditionella kvinnoyrkena. 

Den offentliga sektorn, som är en kvinnodominerad sektor, är en stor arbetsgivare där politiker har ett direkt ansvar för arbetsformer, löner och anställningsvillkor. Många yrken är lågbetalda, även när de kräver eftergymnasial utbildning. Detta gäller framförallt lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare. Det finns inga ursäkter för liberala politiker att inte se till att det offentliga Sverige är en förebild när det gäller jämställdhet. Vi måste sluta undervärdera kvinnors arbete. Monopolen inom välfärden har brutits upp och det har stärkt kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Det skall löna sig att investera tid, kraft och pengar i en högre utbildning, även för kvinnor.

Det har skett ett tydligt skifte i många delar av offentlig sektor vad gäller chefsposter, där det är glädjande att kvinnor idag i hög utsträckning också är chefer inom kvinnodominerade sektorer, där tidigare män i hög utsträckning avancerade och gjorde den typen av karriär. Däremot visar många kommuners kartläggningar att chefsposten är mer belastad inom dessa sektorer, exempelvis vad gäller antal underställda per chef, karaktären av psykosocial stress att hantera gentemot medarbetarna, inklusive medarbetare som jobbar på obekväma tider och med natt-och jourtjänstgöring. Det finns många exempel på lägre chefslöner och samtidigt ansvar för fler medarbetare per chef inom samma organisation inom offentlig sektor, där den tydligaste faktorn kan konstateras vara ansvar för kvinnodominerade arbetsplatser. 

En av de viktigaste förutsättningarna för ett jämställt arbetsliv är en väl fungerande barnomsorg. Särskilt viktigt är det för ensamstående föräldrar att samhället kan erbjuda dem barnomsorg även på obekväma arbetstider och att förskola, skola och fritidsverksamhet fungerar bra. En väl fungerande barnomsorg är en förutsättning för att fler kvinnor ska våga satsa på sin karriär. 

En annan nyckelfaktor för en mer jämställd arbetsmarknad är att ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet fördelas mer lika mellan män och kvinnor. Idag tar kvinnorna det stora ansvaret vilket har en direkt påverkan på hur mycket män respektive kvinnor arbetar på den betalda arbetsmarknaden vilket i sin tur påverkar karriärmöjligheter, löneutveckling, pensionen etc. 

En fråga som har blivit allt viktigare är klädseln på arbetsplatsen. I yrken där kontakt med människor ingår i arbetsuppgifterna försvårar ansiktstäckande klädsel som t.ex. burka och niqab, identifiering av personen. På privata arbetsplatser ska det vara upp till arbetsgivaren att besluta om klädkoder men i offentlig finansierad verksamhet ska ansiktstäckande klädsel inte vara tillåten.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: en jämställdhetsrankning för arbetsgivare etableras och årligen publiceras av till exempel SCB. 

Att: kunskap om jämställd rekrytering, chefstillsättning och arbetsledning utförs på alla arbetsplatser.

Att: ett brett program för jämnare könsfördelning, ökade utvecklingsmöjligheter, fler karriärsteg och underlättande för kvinnor att få ledande positioner inom offentligt finansierad verksamhet införs.

Att: individuell lönesättning och lönespridning uppmuntras.

Att: en strategi för lärlingstjänster inom traditionellt kvinnodominerade yrkeskategorier inrättas.

Att: inkomstskatten sänks, särskilt för de som tjänar minst. 

Att: rättegångar i diskrimineringstvister handläggs av allmänna domstolar.i

Att: ansiktstäckande klädsel (till exempel niqab och burka) inte ska vara tillåtet på offentligt finansierade arbetsplatser. På privata arbetsplatser ska det vara upp till arbetsgivaren att besluta om klädkoder. 

Att: årliga lönekartläggningar görs på alla arbetsplatser.

Att: kommuner och regioner ska kartlägga ofrivillig deltid och utifrån detta ta fram en handlingsplan för att motverka den. Detta kan med fördel integreras i de lönekartläggningar och jämställdhetsplaner som de redan idag är ålagda att genomföra.

Att: kommuner och regioner också redovisar andelen deltid och ofrivillig deltid som en del av årsredovisningen. Denna ska vara uppdelad på män och kvinnor för att synliggöra könsskillnader.

Att: offentlig sektor skall föra könsuppdelad statistik. 

Att: RUT- och ROT-avdraget delas upp i två olika potter.

Att: Liberalerna ska motsätta sig införandet av trygghets-RUT.

Att: kvinnliga chefer inom kvinnodominerade verksamheter i offentlig sektor säkras samma lönevillkor, arbetsinnehåll och antal underställda per chef som genomsnittet för chefer i respektive organisation.

Att: kvinnliga och manliga chefer ska ha samma förutsättningar.

Företagande

Förutsättningen för att Sverige ska kunna fortsätta satsa på generell välfärd för hela befolkningen är att människor vågar och vill satsa på företagande. Idag drivs och ägs ungefär en fjärdedel av alla företag av kvinnor. De är alldeles för få och behöver bli fler. Inom vård- och omsorgssektorn drivs nära 80 procent av företagen av kvinnor. 

De flesta företag i Sverige är småföretag. 95 procent av alla arbetsställen har färre än 10 anställda. Kvinnor driver oftare enmansföretag än män och har genomgående företag med färre anställda än män. Om fler kvinnor ville expandera sina företag skulle det vara en stor fördel för svensk tillväxt. Det är viktigt att det finns en mångfald av utförare i välfärdssektorn med höga krav på kvalitet och kompetens. Detta kan uppnås när kvinnor ges möjlighet att starta företag inom de områden där de har kompetens. Därför måste vi slå vakt om likvärdiga villkor för att starta och driva företag också inom välfärdssektorn där vinst är en förutsättning för att kunna utveckla företag och investera i framtiden. 

Kunskapen om kvinnors företagande behöver fortfarande öka. De lagar och regleringar som omger företagare är inte sällan definierade efter en manlig företagarnorm. För att få en ändring till stånd krävs både förändring i attityder och strukturer och fler förebilder. Den privata äganderätten är en central del av den liberala ideologin. Den handlar om att värna det privata ägandet från alltför mycket statlig inblandning. Liberala Kvinnor är emot kvotering till bolagsstyrelser. Utvecklingen mot mer jämställda styrelser är att få de enskilda företagen att inse att de går miste om kompetens och talang om man inte tar både män och kvinnor i beaktande när man tillsätter företagsstyrelser. Istället för kvotering, är Liberala Kvinnor positiva till attitydpåverkan genom tydligare lyfta fram både de goda och dåliga exempel på företag som jobbar med jämställdhet. Statistiken visar också att utvecklingen går mot mer jämställda styrelser även om den är långsam.

Kvinnor har traditionellt haft kunskap och kompetens inom yrken som finns i välfärdssektorn. Det är mycket positivt att man har öppnat upp välfärdssektorn för privata aktörer. Inom vård och omsorg är fler än hälften av de operativa företagsledarna kvinnor. Kvinnor ska kunna tjäna pengar på sin kompetens. Företag bidrar till utveckling inom dessa sektorer och fler arbetsgivare gör att lönerna går upp för arbetstagarna som till stor del är kvinnor. Dagens socialförsäkringssystem är också utformat främst för lönearbete, inte för att fungera för företagare vilket forskningen tror är en bidragande orsak till att färre kvinnor väljer att vara företagare. Här krävs förändring.

Staten satsar årligen miljarder som i slutledet når entreprenörer. Det behövs en kartläggning och datatransparens som visar hur offentliga medel till entreprenörer fördelas utifrån kön och ägande som statliga bolag och myndigheter som Almi Invest, Tillväxtverket, innovationsmyndigheten Vinnova, pensionsförvaltning i t.ex. AP6 fördelar.

LIBERALA KVINNOR VILL:  

Att: en ny bolagsform, EAB (embryo aktiebolag), införs som tillåter att man skattefritt bygger upp ett aktiekapital på 200 000 kr och därefter blir ett aktiebolag på traditionellt sätt.

Att: särskilda satsningar på kvinnors företagande kontinuerligt utvärderas.

Att: relevant forskning om kvinnors företagande stimuleras. 

Att: systemen för rådgivning och kapitalinsatser förbättras.

Att: antalet arbetsgivare inom den offentligt finansierade sfären ökas genom att valfrihetssystemen fortsätter utvecklas.

Att: lagen om valfrihetssystem (LOV) ska finnas i samtlig regioner och kommuner. 

Att: valfriheten i välfärdssektorn värnas.

Att: kvotering till kommunala, regionala och statliga bolag med minst 40 % av vardera könet införs.

Att: trygghetssystemen mellan företagare och anställda likställs.

Att: separata tak för RUT- respektive ROT-avdrag införs. 

Att: hindren för att kunna vara föräldraledig och driva företag samtidigt tas bort.

Att: mötesplatser för befintliga och blivande kvinnliga företagare, riskkapitalister och innovatörer skapas.

Att: statligt riskkapital ska fördelas jämställt.

Att: att berörda regleringsbrev och riktlinjer uppdateras så att de tydligt inkluderar krav på kartläggning av de statliga stödens mottagare utifrån kön.

Tillgängligt och hållbart arbetsliv

Många kvinnor orkar inte arbeta heltid på grund av den bristande arbetsmiljö som finns i kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård- och omsorgssektorn. Kvinnor betalar med sin hälsa och ekonomi på grund av bristen på jämställdhet i hemmet och bristande arbetsförhållanden. Många kvinnor känner stress och press som i förlängningen kan leda till depression, utbrändhet och sjukskrivning. Mycket pekar på att dubbelarbetet och det stora ansvaret för det obetalda arbetet i hemmet, påverkar kvinnor negativt. Kvinnor och män drabbas olika av miljöerna på sina arbetsplatser och skillnader mellan könen är också tydliga när det gäller arbetsskador. Det är viktigt att kvinnor orkar vara heltidsanställda, men på grund av bland annat för långa arbetspass, höga krav och låg personalomsättning, är det många som inte orkar det idag. Att problematisera deltidsarbete är av stor vikt då det ofta medför stora konsekvenser för arbetstagare, arbetsgivare och jämställdhet. 

Kvinnor behöver större makt att påverka sin arbets- och livssituation, både vad gäller innehåll och tid. Det är en förlust för både den enskilda och för samhället att inte dessa kvinnors kompetens tas tillvara i högre utsträckning. Mycket behöver göras för att Sverige ska bli ett samhälle som är tillgängligt för alla. Utbyggnaden av förskolan är en av de viktigaste jämställdhetsreformer som har genomförts i Sverige. En trygg, tillgänglig och skattefinansierad förskola är en förutsättning för att kvinnor med små barn ska kunna arbeta. Om kvinnor inte känner sig trygga med förskolan påverkar det deras vilja att ta chefstjänster och andra tjänster med mycket ansvar. 

Diskriminering på arbetsmarknaden av kvinnor med funktionsnedsättning och äldre kvinnor är inte acceptabelt.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: arbetsorganisationer, ledarskap och krav ses över i de kvinnodominerade yrkena för att skapa en hållbar arbetssituation och minska sjukskrivningarna bland kvinnor.

Att: det görs lättare att göra karriärbyte. För detta ska en omställningsfond inrättas där arbetstagaren har möjlighet att betala in 1000 kronor till framtida karriäromställningar i form av löneväxling.

Att: rätten till insatser och stöd enligt LSS återställs.

Att: arbetsförmedlingen reformeras och att större fokus hamnar på kvinnor som står långt från arbetsmarknaden.

Att: äldre kvinnor i arbetslivet ska få tillgång till samma fortbildning som yngre.

Att: forskning initieras för att dokumentera den resurs äldre kvinnor utgör på arbetsmarknaden.

Att: karriärtjänster för lärare och specialistsjuksköterskor införs, vilket innebär att fler skickliga medarbetare i kvinnodominerade akademikeryrken får högre lön.

Att: arbetsrelaterade skador förebyggs genom utbildning.

Sparande och pensioner

En ojämställd arbetsmarknad leder till att kvinnor halkar efter ekonomiskt hela livet, vilket drabbar både pension och sparande. 

LIBERALA KVINNOR VILL:

 

Att: en ny sparandeform inrättas där individen avdragsgillt kan spara ett belopp på högst 1000 kr i månaden. Staten i sin tur matchar individens sparande med 20 procent av det sparade beloppet upp till ett sparande om 12 000 kronor per år.

 

Att: flerbarnstillägget slopas för att finansiera en ny sparandeform för pension, som framför allt riktar sig till låg- och medelinkomsttagare.

Att: bostadstillägget för pensionärer höjs.

Att: införa två olika lägstanivå för pensioner, så att det ska löna sig att jobba. 

Familj och ekonomi 

Idag är fortfarande en kvinnas genomsnittliga livsinkomst under livet över tre miljoner kronor lägre än en mans. Resultatet märks i plånboken livet ut. Föräldraförsäkringen har en avgörande påverkan på kvinnors och mäns möjlighet att kombinera karriär och familjeliv. Fortfarande tas bara en fjärdedel av föräldraledigheten ut av män.

Normen är fortfarande att det är kvinnan som går ner i deltid om det behövs för att klara vardagen som småbarnsförälder. Och fortfarande är det männen som dominerar på ledande uppdrag i arbetslivet, trots att kvinnor har högre utbildningsnivå. Det som gjorts hittills räcker inte. Som liberala feminister vill vi fortsätta ändra och reformera för att komma ännu längre. För oss är målet att barnets vårdnadshavare tar ett lika stort ansvar under dess första tid i livet och delar lika på föräldraledigheten.Då är inget enskilt område viktigare än familjepolitiken.

En ambitiös föräldraförsäkring, rätt till heltid och en utbyggd förskola med hög kvalitet är avgörande för att både kvinnor och män ska kunna kombinera jobb och föräldraskap. Men det är dags att höja blicken bortom öronmärkta månader. Vi vill ta ett helhetsgrepp för att utforma en familjepolitik som möter dagens utmaningar. En föräldraförsäkring som bidrar till jämställdhet, flexibilitet och valfrihet, men som också tar hänsyn till att dagens familjekonstellationer ser annorlunda ut idag jämfört med när föräldraförsäkringen infördes 1974. Som liberala feminister vill vi fortsätta ändra och reformera för att komma ännu längre. Ett jämställt arbetsliv startar med ett jämställt föräldraskap.

En reform som går tvärt emot arbetslinjen och bidrar till att försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden är införandet av vårdnadsbidraget. Forskning visar på förskolans betydelse för att utjämna förutsättningarna för hur väl barn lyckas i skolan. I Sverige bidrar vi gemensamt till välfärden som vi använder efter behov. Vårdnadsbidraget bygger på tanken att man ska få ersättning för välfärd man inte använder. En bra förskola är en förutsättning för att kvinnor ska kunna arbeta och få den frihet som en egen försörjning innebär. Vårdnadsbidrag är ett steg bakåt om man är mån om ett jämställt samhälle. Därför vill Liberala kvinnor inte återinföra vårdnadsbidraget. 

Föräldraförsäkring

Föräldrar ska ha möjlighet att välja mellan två alternativ i föräldraförsäkringen: en kortare försäkring med högt inkomstskydd och en lite längre försäkring med lägre inkomstskydd. Det kortare spåret består av 360 föräldrapenningdagar med ersättning motsvarande 100 procent av lönen, medan det längre spåret består av 420 föräldrapenningdagar med ersättning motsvarande 70 procent av lönen. Ersättningstaket behålls på dagens nivå på 10 prisbasbelopp. Vi vill också att vab-reglerna blir generösare för att främja ett mer jämställt uttag av vab. Som det ser ut idag är ersättningstaket vid vab sämre än vid föräldrapenning, vilket gör att om den ena föräldern tjänar mer än detta medan den andra tjänar mindre blir det ekonomiskt lönsamt att låta den som tjänar minst stanna hemma då barnet är sjukt.

Ett annat förslag som främjar jämställdheten är att de överlåtelsebara månaderna i föräldraförsäkringen ska gälla alla. Utan att tidigare ha arbetat i Sverige har du inte rätt till sjukpenninggrundande inkomst. Konstruktionen av dagens föräldraförsäkring gör att de som saknar sjukpenninggrundande inkomst inte får några icke överlåtelsebara dagar i föräldraförsäkringen. Det påverkar jämställdheten i grupper där den kanske behövs som allra mest – som nyanlända. Det borde vara självklart att konstruktionen med icke överlåtelsebara månader (”pappamånader”) är samma för alla föräldrar – oavsett om de har sjukpenninggrundande inkomst (SGI) eller inte. 

Vi vill även slopa snabbhetspremien eftersom det medför att svenska kvinnor föder barn med tätare intervaller än i många jämförbara länder. Premien gynnar den som går ner till deltidsarbete mellan barnen. Detta bidrar till en längre frånvaro för kvinnor från arbetsmarknaden under en mer koncentrerad tidsperiod, vilket får stora konsekvenser för kvinnors karriärutveckling. Att föda barn för tätt kan även innebära hälsorisker för kvinnan och kan öka risken för förlossningsskador. 

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: Liberala Kvinnor strävar efter ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen och VAB mellan föräldrar.

Att: de 90 dagarna i föräldraförsäkringen mot lägst ersättnings slopas och växlas mot fler dagar med inkomstskydd.

Att: föräldrar ska kunna välja på 100 procents ersättning i 360 dagar, eller 70 procents ersättning i 420 dagar.

Att: man inför rätten att överlåta dagar till tredje person. De överlåtbara föräldrapenningdagarna ska även kunna ges till en vårdnadshavares make/maka eller sambo, oavsett om denna är vårdnadshavare eller ej.

Att: föräldraförsäkringen bättre ska anpassas till företagare. Bland annat behövs en förbättring av Försäkringskassans rutiner för att fastställa sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för företagare. Det behövs fördjupade analyser kring vad som försvårar för företagare att fullt ut dra nytta av föräldraförsäkringen.

Att: tidsgränsen för föräldrapenning blir tydligare. 80 procent av föräldrapenningdagarna ska reserveras för tiden innan barnet har fyllt två år. Återstående dagar ska kunna användas till utgången av det år då barnet har blivit skolpliktigt.

Att: vårdnadsbidraget aldrig återinförs.

Att: försäkringskassan får tillbaka sitt uppdrag att informera om fördelarna med ett jämställt föräldrauttag i samtliga av myndighetens informationskanaler.

Att: föräldrautbildning erbjuds utanför ordinarie arbetstid så att båda föräldrarna har möjlighet att delta.

Att: underhållsstödet höjs och indexregleras.

Att: samordningen mellan föräldraledighet och föräldrapenning ska bli tydligare. Därför bör Försäkringskassans information till arbetsgivare förbättras.

Att: möjligheten att ta föräldrapenning en timme i taget avskaffas.

Att: antalet gemensamma dagar som föräldrarna ges för att vara hemma med barnet utökas från 10 till 15.

Att: reglerna för rätten att gå ner i arbetstid under småbarnsåren ses över för att stimulera ett mer jämställt föräldraskap även när det handlar om att gå ner i deltid.

Att: möjligheten för deltidsuttag av föräldrapenningen begränsas till hel eller halv dag för att minska långvarigt deltidsarbete.

Att: vab-reglerna blir generösare för ett mer jämställt ansvar. Ersättningstaket i den tillfälliga föräldraförsäkringen bör höjas till samma belopp som i föräldraförsäkringen, dvs. 10 prisbasbelopp eller för 2020 en månadslön på ca 39400 kronor.

Att: en utökning av tillfälliga föräldraförsäkringen övervägs. Detta så att föräldrar till barn med varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning får vabba eller ta ut kontaktdagar för möten med skola och förskola om det behövs för att hjälpa barnet med stöd och egenvård. Samma lösning bör även övervägas för möten med skola och socialtjänst om ett barn har sociala problem.

Att: när föräldraförsäkringen reformeras ska inga förändringar ske retroaktivt. Istället ska en ny och reformerad föräldraförsäkring introduceras gradvis genom att det gäller för de barn som föds efter en viss tidpunkt.

Att: jämställdheten i deltagandet i föräldrastödsprogram ökar, genom att verka för att fler män deltar.

Att: utrymme skapas för pappor att diskutera sitt föräldraskap i högre utsträckning.

Att: möjligheten till att höja och indexreglera maxtaxan undersöks.

Att: de icke överlåtelsebara månaderna i föräldraförsäkringen gäller alla, oavsett deras sjukpenninggrundande inkomst.

Att: snabbhetspremien för tätt barnafödande avskaffas.

Att: Socialtjänsten och BVC tillsammans kommer hem till de nyblivna föräldrarna efter att de kommit hem från MVC. Utökat hembesöksprogram ska bidra till ökad kunskap och trygghet i föräldraskapet.

Att: försäkringskassan ges i uppdrag att utveckla sin handläggning och information till föräldrar kring föräldraförsäkringen med fokus på nudging för ett mer jämställt uttag.

Att: försäkringskassans uppdrag att informera om fördelarna med ett jämställt föräldrauttag följs upp och utvärderas, samt att jämställdhetsmålen i försäkringskassans uppdrag följs upp. 

Jämställt ägande 

Skillnaderna är alldeles för stora mellan kvinnor och mäns ägande. Kvinnors nettoägande är 76 procent av männens. Klyftan ökar med åldern. Störst ökning kommer under de år då de flesta har barn hemma. Under åldern  20-29 äger kvinnor 86 procent av männens finansiella ägande och mellan 30-49 äger kvinnorna bara 70 procent, för att sjunka till 60 procent när barnen flyttar hemifrån. Det finns anledning att tro att kvinnor förlorar ekonomiskt även i detta avseende på att ta större ansvar för hem och barn. Ett ojämställt ägande i familjen påverkar jämvikten i förhandlingarna över ”köksbordet” om vem som ska vara hemma med barnen.

Den som har sämst ekonomi har oftare mindre möjligheter att driva igenom lösningar. Storleken på lönen och i vilken utsträckning kvinnor driver företag påverkar de generella skillnaderna. Bristen på kapitalinsatser påverkar möjligheten för många kvinnor att starta och utveckla företag. Det påverkar också den enskilda handlingsfriheten i många andra avseenden.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: fastighetsregistret för könsuppdelad statistik av lagfartsinnehavare.

Att: arbetet med att utjämna löneskillnader prioriteras.

Att: skolan inom ramen för sitt uppdrag undervisar om privatekonomi och ägande med ett jämställdhetsperspektiv.

Att: Liberalerna är drivande för en utredning om genusskillnader i ägande, för att utreda orsaker och konsekvenser av det ojämställda ägandet.

Att: andra amorteringskravet slopas.

Att: ett statligt startlån införs för förstagångsköpare av bostad.