Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle präglat av mångfald och respekt för individens grundläggande fri- och rättigheter. Respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna utgör grunden för det demokratiska samhället och berör en rad olika områden. 

Samhället ska underlätta för minoriteter, religiösa grupper och andra att utöva sin tro, så länge det inte bryter mot lagen eller inkräktar på individens rättigheter. Jämställdheten i Sverige är grundlagsskyddad och det måste vara tydligt att när religiösa sedvänjor krockar med jämställdheten ska kvinnors rättigheter ha företräde.

Det är viktigt att nyanlända får information om den värdegrund som genomsyrar det svenska samhället redan under asyltiden. Det handlar om det öppna, demokratiska och toleranta samhällets betydelse samt jämställdheten och respekten för alla människors lika värde. När nyanlända med svag förankring i samhället och på arbetsmarknaden placeras tillsammans i förorter spär det på segregationen. Därför anser vi att lagen om eget boende (EBO), vilken innebär att en asylsökande eller flykting själv ordnar sitt boende, ska ses över. Den ökade valfriheten har inneburit att asylsökande och flyktingar i stor utsträckning har flyttat in som inneboende hos släkt eller vänner på grund av bostadsbristen som råder i Sverige. EBO har bidragit till en ökad trångboddhet och segregation är ett utbrett problem som får stora konsekvenser. Särskilt allvarligt är det när barn växer upp i sådana förhållanden.

Egenförsörjning och svenskkunskaper är nyckeln till lyckad integration. Forskning visar att kvinnor som lär sig det nya landets språk snabbare kommer in i samhället. Därför är det viktigt att nyanlända tidigt kommer i kontakt med arbetslivet och att insatserna från samhället utgår från dag ett.

Utrikesfödda kvinnor är de som står allra längst från arbetsmarknaden och förutom utbildningsinsatser behövs också en väg in på den svenska arbetsmarknaden. RUT-reformen har banat väg för många kvinnor. Ett eget jobb ger egen makt och är vägen till att bli en självständig individ och därför är det viktigt att det ska löna sig att arbeta snarare än att leva på bidrag. Det påverkar också barnens skolgång positivt. För de barn som har arbetande föräldrar går det bättre för i skolan och även integrationsprocessen går snabbare. 

Medborgarskapet är det slutgiltiga steget in i svenska samhället. Det manifesterar att man har sin tillhörighet här och vill bygga sin framtid i sitt nya hemland. Tack vare medborgarskapet har du fått rättigheter, men du har också skyldigheter att vara med och bidra till det samhälle som du tillhör. Medborgarskapet fungerar som ett modernt samhällskontrakt. Staten ska garantera människorna liv och olika rättigheter och människorna förbinder sig att följa lagarna, betala skatt och uppföra sig vettigt mot varandra.

De kommande åren väntas anhöriginvandringen till Sverige att vara på höga nivåer. Det är oftast kvinnor och barn som kommer hit inom ramen för anhöriginvandring. Det är också viktigt att poängtera att de etableringsinsatser som erbjuds nyanlända också gäller den som kommit hit som anhöriginvandrare. 

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: parallellsamhällen aldrig ska accepteras. 

Att: individer ska få stöd mot kollektiva förtryckande strukturer.

Att: inga offentliga medel används till att främja odemokratiska organisationer eller föreningar som motverkar integration och jämställdhet. Användningen av offentliga medel måste följas upp och krävas tillbaka om de använts för att främja odemokratiska syften.

Att: samhällsorientering ska vara obligatoriskt för alla för att ta del av samhällets ekonomiska ersättning redan under asylprocessen. 

Att: närvaron i olika etableringsinsatser ska vara obligatorisk för att ta del av samhällets ekonomiska stöd. Vid ogiltig frånvaro ska etableringsersättningen sänkas. Vid frånvaro på grund av vård av barn ska ersättningen sänkas till 80 procent på samma sätt som sker vid frånvaro från arbete.

Att: svenskundervisningen förbättras så att den blir mer individanpassad genom kartläggning av nyanlända kvinnors utbildning, kunskaper och erfarenheter av arbete tidigt så de får rätt insatser.

Att: ett språk- och samhällsprov i samband med ansökan om medborgarskap införs för att stärka medborgarskapets status och säkra kvinnors deltagande i demokratin.

Att: fler kvinnor, inklusive föräldralediga, snabbare får lära sig svenska. Kommunerna ska åläggas att anordna kurser i svenska för föräldralediga, till exempel inom ramen för öppna förskolan. Att delta i svenskundervisning ska vara en relevant motprestation för att få försörjningsstöd.

Att: obligatorisk språkförskola införs för barn till nyanlända..

Att: kunskap i sex, jämställdhet och relationer ska ingå i samhällsorienteringen som är obligatorisk för alla nyanlända och speciellt för ensamkommande tonåringar.

Att: mer information om föräldrapenning, föräldraförsäkring och skilsmässa ges i samhällsorienteringen för nyanlända.

Att: kvinnor och män ska mötas av samma förväntningar och möjligheter till jobb och egenförsörjning. Det måste finnas ett tydligt uppdrag från samhällets sida att tidigarelägga nyanlända kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Att: startjobb, en anställningsform för unga upp till 23 år och nyanlända de första fem åren, värnas. 

Att: försörjningsstödet reformeras så att det lönar sig mer att gå från bidrag till jobb. Obligatorisk motprestation för försörjningsstöd ska införas för arbetsföra.

Att: trösklarna in till arbetsmarknaden sänks och att fler enkla jobb skapas.

Att: reglerna för att få F-skattsedel förenklas. För att ta vara på nyanländas potential och entreprenörskap måste fler enkelt kunna starta och driva företag.

Att: de negativa konsekvenserna av lagen om eget boende begränsas. Migrations­verket ska kunna begränsa EBO i vissa kommuner/kommundelar och en asylsökande som vill bosätta sig i dessa områden måste först få ett godkännande av Migrationsverket efter samråd med kommunen.

Att: Migrationsverket säkerställer att alla asylboenden är trygga för kvinnor och barn.

Att: alla integrationsåtgärder ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv vilket måste krävas av alla relevanta aktörer.

JÄMSTÄLLD MIGRATION

Sverige har en skyldighet att hjälpa människor som är på flykt undan konflikter i världen. Vi måste dock också tydligt våga analysera migrationens konsekvenser. Detta gör det särskilt viktigt att se migrationen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. 

Sverige är ett litet medlemsland i EU. Vi har tagit ett stort ansvar och tagit emot många flyktingar. Under 2019 sökte 21 958 personer asyl i Sverige. Av de asylsökande som kom till Sverige under 2018 var knappt 40 procent kvinnor, att jämföra med 29 procent 2015. Under 2017 ansökte 1 336 ensamkommande barn om asyl. Det är att jämföra med 2015 då 35 569 ensamkommande barn sökte asyl – fler än någonsin tidigare. Cirka 78 procent av de asylsökande år 2017 var pojkar. 

Det är uppenbart att dagens asylsystem gynnar de som har bäst förutsättningar att ta sig till Europa. Det är oftast män som har möjlighet att komma till Europa för att få sina asylskäl prövade, medan kvinnor och barn inte har haft något val än att stanna i hemlandet eller i flyktinglägret. Kön har blivit en betydande faktor för möjligheten att söka asyl och vi vill att kvinnor ska få samma chans till asyl i Sverige. Därför vore det önskvärt att öka antalet kvotflyktingar och att inom ramen för kvotsystemet ta emot 70 procent kvinnor och barn, funktionshindrade samt HBTQ-personer och 30 procent heterosexuella män, för att kompensera för den snedvridna invandringen de senaste åren.

En annan konsekvens av den mansdominerade migrationen är att den påverkar könsbalansen i samhället. Vi menar att det är viktigt att ha en jämn könsbalans. Enligt Migrationsverkets statistik över ensamkommande barn och unga går det 119 pojkar på 100 flickor bland landets 16-åringar. I åldern 17 år var skillnaderna ännu större med 126 pojkar på 100 flickor.

Det går inte att bortse från att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och de länder som många asylsökande kommer ifrån. Det finns många som har värderingar som varken rimmar med vårt sekulära samhälle, om jämställdhet mellan kvinnor och män eller vår lagstiftning som förbjuder traditioner i hederskulturens namn när de kommer till Sverige. När Sverige inte klarar av att integrera människor kommer en ökad immigration leda till framväxten av ett socialt landskap präglat av bostadssegregation, hög arbetslöshet, dåliga skolresultat, hedersrelaterat kvinnoförtryck och maktlöshet. 

När vi har en stor immigration i kombination med en integration som misslyckas är det kvinnors rättigheter som först sätts på undantag. Det börjar med att vi inte kan stå upp för kvinnors rättigheter och friheter i utsatta områden, men sakta riskerar utvecklingen också att undergräva den jämställdhet som vi har kämpat för i resten av Sverige i 100 år och som vi sedan länge tagit för given. Idag ser vi hur kulturella och religiösa sedvänjor från separata badtider, könsuppdelad idrott och män som vägrar ta kvinnor i hand ifrågasätter den jämställdhet som är grundlagsskyddad i Sverige. Migration och integration är intimt sammankopplade med varandra och det är viktigt att förstå sambandet dem emellan och hur de påverkar jämställdheten.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: Sverige tillsammans med fler EU-länder solidariskt delar på ansvaret för asylsökande och tillämpar samma lagstiftning för permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd.

Att: Sverige även i fortsättningen har reglerad invandring med en human migrationspolitik och att vi prioriterar vilka vi i första hand ska ge skydd till.

Att: det införs ett genusperspektiv i svensk migrationspolitik för att säkerställa balansen mellan könen.

Att: att 70 procent av platserna fördelas till kvinnor, barn, funktionshindrade och HBTQ-personer.   

Att: Sverige står upp för familjeåterförening och inte splittrar familjer på flykt.

Att: handläggningstiderna för asylansökningar kortas. Det innebär ett lidande när människor under så lång tid lever i ovisshet och försvårar även möjligheten till integration om man tvingas vänta i åratal på att få besked om man får stanna eller inte i Sverige.

Att: den så kallade tvåårsregeln slopas.

Att: varje människas skyddsskäl avgör rätten att få asyl.

Att: de flickor och kvinnor som är utsatta för människohandel och inte har lagligt tillstånd att befinna sig i landet inte utvisas direkt vid tillslag eller efter deras vittnesmål ej behövs längre vid eventuella rättegångar.