Vi vill att kvinnor och flickor har möjlighet att ta del av det offentliga rummet och allt vad det innebär på samma villkor som pojkar och män. Att alla oavsett kön känner sig trygga med att röra sig fritt i det offentliga rummet är en central del av jämställdheten. 

Ett levande och jämställt kulturliv

Ett öppet, demokratiskt samhälle är en omöjlighet utan ett levande kulturliv. Kulturen är betydelsefull för människors bildning, utveckling och kreativitet. Med kultur kan man finna gemenskap med andra. Därför är kulturlivets villkor och möjligheter avgörande för både människors och samhällets utveckling. Kulturen är och har alltid varit ett viktigt liberalt åtagande. Ur jämställdhetssynpunkt finns flera viktiga aspekter att lägga på en aktiv kulturpolitik. Detta görs möjligt genom starka studieförbund och fri utbildning.

Konstens grund, yttrandefriheten, ställs inför nya utmaningar. Vi ser hur teckningar av en konstnär i norra Europa kan skapa storpolitik. Kvinnliga konstutövare förföljs just för sitt kön eller att de skildrar verkligheten ur kvinnors perspektiv. Sverige bör fortsätta engagera sig i att erbjuda en fristad för förföljda kulturskapare. Ytterligare insatser måste göras för att värna yttrandefrihet även i vårt land. Kvinnor är stora kulturkonsumenter. Detta märks inte alltid i det som skildras i våra konserthus och scener. Verk av manliga dramatiker och kompositörer dominerar och i de stora kulturinstitutionerna tycks ofta det manliga perspektivet dominera.

Det finns en ökad medvetenhet kring detta problem och även kultursektorn måste sträva efter ökad tillgänglighet för alla, att spegla verkligheten ur många olika perspektiv samt att bli jämställda arbetsplatser. Det är också viktigt med analyser av hur medlen för kulturområdet används och hur löneskillnaderna mellan män och kvinnor som arbetar med kultur ska minska.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: jämställdhetsarbete på bibliotek ska prioriteras.

Att: glömda och nedprioriterade viktiga kvinnliga kulturskapare lyfts fram.

Att: offentligt stöd fördelas så att det gynnar både manliga och kvinnliga kulturskapare lika mycket.

Att: insatser görs som främjar ett jämställt kulturutövande och en jämställd ledning av kulturens institutioner.

Att: genusmedvetenheten inom teatervärlden ökar för att motverka sexuella trakasserier och samtidigt göra teaterutbudet mer jämställt.

Att: löneskillnaderna mellan kvinnor och män som arbetar med kultur ska minska.

Att: namngivandet av torg, kvarter och gatunamn i större utsträckning tar hänsyn till kvinnohistoria.

Att: Liberala Kvinnor genom sina förgreningar, med respekt för muséilagens ansvarsfördelning, driver på för att skapa lokala initiativ för att lyfta kvinnohistoria inom muséiverksamhet.

Idrott och fritid på lika villkor

Lusten att röra sig, leka och uppleva ger viktig dimension som stärker individen, både fysiskt och mentalt och skapar samhällsinkludering. I en förening lär man sig både att bli duktig och om normer, värderingar, ansvar, hänsyn och medbestämmande. Fritiden blir därför en mycket viktig uppfostringsmiljö. Det långsiktiga jämställdhetsarbetet har öppnat möjlighet att arbeta med andra områden såsom HBTQ, etnicitet, religionsfrågor, sociala förhållanden, sexualisering även på idrottens område.

Pojkars idrottsutövande stöds i högre utsträckning än flickors av kommunerna. Det finns flertalet verksamheter inom områden som idrott, motion och fysisk aktivitet som flickor är intresserade av men som kommuner förbiser. Det gäller olika typer av danslektioner, träning på gym, aerobics och yoga. Dessa idrottsliknande aktiviteter faller utanför det offentligt subventionerade bidragssystemet. Ridning, som är en starkt flickdominerad sport, finansieras i lägre grad av kommunala medel jämfört med exempelvis pojkdominerad fotboll och ishockey. Ridningen driver egna anläggningar, medan fotbollens och ishockeyns anläggningar drivs av kommunen.

I många kommuner beräknas aktivitetsstöd, föreningsstöd och tidsfördelning på ett sätt som primärt gynnar pojkars idrottande. Forskning kring arenabyggen och anläggningsbyggen ur jämställdhetsperspektiv är i det närmaste obefintlig. Flickor med utländsk bakgrund deltar i föreningsidrott i lägre utsträckning jämfört med såväl pojkar med utländsk bakgrund som flickor och pojkar med svensk bakgrund. Studier från exempelvis Tjejers rätt i samhället (Tris) genom projektet Ronja, visar att riktade satsningar mot flickor som lever i en hederskultur inte bara ökar den fysiska hälsan, utan stärker flickorna att också ta större plats utanför fotbollsplanen. 

Barn med funktionshinder blir tyvärr alltför ofta utestängda från olika aktiviteter i skolan och på fritiden. Många barn med funktionshinder vittnar dessutom om en begränsad möjlighet att delta i olika fritidsaktiviteter. Det kan bero på att det inte finns lämpliga aktiviteter, att det saknas assistans eller transporter i form av färdtjänst. Barn och ungdomar med rörelsehinder blir ofta avskilda från klassen i samband med friluftsdagar och undervisning i estetiska ämnen och idrott. Barn med funktionshinder har färre kamratkontakter, de saknar ställen i sin närhet att träffa kompisar på organiserade fritidsaktiviteter. Det är viktigt att föreningar inkluderar och välkomnar personer med funktionsnedsättning in i idrottens värld.

HBTQ-personer som vill idrotta begränsas i större utsträckning på grund av idrott i stor utsträckning är könsuppdelad genom regelverk, omklädningsrum, jargong och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet. Att ständigt dölja vem man är eller vara rädd för hur andra ska reagera tvingar flera att sluta idrotta.

Träning och motion kan förebygga ohälsa genom att både den fysiska och den psykiska kapaciteten ökar. En viktig del är att börja med idrott och motion tidigt i livet. Många äldre utövar boule, golf, bordtennis och cykel i föreningsform. Fler män än kvinnor utövar någon form av motion eller idrott. Bland kvinnor över 85 år är idrottsutövandet obefintligt trots att kvinnor lever längre än män. Liberala Kvinnor vill att även äldre kvinnor ges möjlighet till idrottsutövande.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: kommuner och regioner arbetar med tydlig jämställdhetsintegrering och folkhälsoperspektiv inom området idrott, motion och fritid.

Att: ”gender budgeting” ska ingå i kommunernas och regionernas verksamheter och finansiering inom området idrott, motion och fritid.

Att: kommuner anpassar byggande och drift av idrottsanläggningar och aktiviteter till både flickors och pojkars behov och preferenser på ett ekonomiskt och likvärdigt sätt. 

Att: det ska finnas säkra, trygga och upplysta motionsspår och vägar till och från idrotts- och fritidsaktiviteter. 

Att: kommuner och regioner gör riktade satsningar på specifika målgrupper för att öka deltagandet i idrott, motion och fritid.

Att: kommuner och regioner upprättar idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att kunna nå specifika grupper och öka deras deltagande inom området idrott, motion och fritid.

Att: kommuner och regioner säkerställer att även äldre kvinnor ges möjlighet till idrottsutövande.

Att: föreningar, för att erhålla föreningsbidrag, aktivt ska arbeta med jämställdhet och likabehandling.

Att: jämställda idrottsanläggningar byggs och att satsningar görs för att analysera befintliga idrottsanläggningar ur ett jämställdhetsperspektiv.

Att: ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv ska beaktas vid planering av utegym.

Jämställdhet i det offentliga rummet

Hur vi bygger staden lägger ramarna för hur den kan tas i bruk. Bostäder, idrottsplatser, kulturhus, gator och torg används och upplevs systematiskt olika av män och kvinnor. Inkomster, kapital, obetalt arbete, familjeansvar, typ av arbetsgivare, upplevd rädsla påverkar hur vi tar den offentliga miljön i anspråk. Forskning har visat att en stadsmiljö där kvinnor, barn och gamla tar plats blir en trygg stad.

Att kvinnor upplever det offentliga rummet otryggt i högre utsträckning än män ligger ofta i fokus i stadsplaneringsdebatten. Det är bra, men blicken måste höjas från enbart gångtunnlar och belysning. Det jämställda offentliga rummet ska inte bara handla om trygghet från övergrepp. Många offentliga platser som utegym, parker, torg, gatustråk, gångtunnlar, spontanidrottsplatser nyttjas i mindre utsträckning av flickor och kvinnor. Kunskapen om detta måste bli bättre och leda till åtgärder, både generellt och lokalt.

Bostaden är en central punkt i livet. Kvinnor och män har olika förmågor att förvärva en egen bostad beroende på skillnader i eget kapital, lånemöjligheter och inkomster. Kvinnor bor oftare än män i hyresrätter, men kvinnor äger också fler bostadsrätter än män. Med detta vill sägas att kvinnor söker sig till flerfamiljshus medan män i betydligt större utsträckning äger enskilda fastigheter såsom villor. Vid uppbrott från relationsvåld blir det särskilt angeläget att det går att skaffa sig ett trygg fungerande boende utan kapitalinsatser likväl som det är viktigt att också kvinnor kan göra en bostadskarriär. Flerfamiljshus med olika upplåtelseformer är därför en angelägen jämställdhetsfråga. Det har resulterat i att ett fåtal städer har tagit emot många nyanlända.

På grund av den bostadsbrist som råder i Sverige har EBO bidragit till en ökad trångboddhet och segregation när nyanlända flyttar in som inneboende hos släkt eller vänner. Trångboddhet är ett utbrett problem som får stora sociala konsekvenser. Särskilt allvarligt är det när barn växer upp i sådana förhållanden. Byggandet måste öka och vi måste få en bostadsmarknad präglad av större rörlighet. Vi vill se enklare plan- och byggregler samtidigt som de höga ambitionerna för tillgänglighet upprätthålls. Vidare behövs friare hyressättning i nyproduktion och en förbättrad hyresstatistik för att stärka hyresgästernas möjligheter att hävda sina intressen.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: kommunala och regionala planeringsfunktioner tar hänsyn till kvinnors respektive mäns nytta inför beslut av nya eller förändrade planer inom stadsplaneringsområdet.

Att: kommunala hyresrätter i första hand ska gå till personer som behöver dem omgående.

Att: offentlig service planeras parallellt med nya bostäder. När nya stadsdelar byggs och kompletteras måste offentlig infrastruktur byggas i samma takt.

Att: jämställd stadsplanering och samhällsplanering integreras i all planering, utveckling och byggande av städer och att det görs sociala konsekvensanalyser. Feministisk/jämställd stadsplanering ska skrivas in i ägardirektiven för de kommunala bolagen.

Jämställda transporter

Bland de som köpte en ny bil 2014 valde 52 procent av kvinnorna en miljöbil medan bara drygt 40 procent av männen gjorde det. Män är däremot mer positivt inställda till elbilar än kvinnor. Av de som inte ser elbilen som ett alternativ uppgav majoriteten att det var den begränsade körsträckan, högt inköpspris och dålig ladd-infrastruktur som gjorde att de inte överväger en elbil. Kvinnor gör fler resor med kollektivtrafik än män. Fler män än kvinnor har körkort och fler män än kvinnor har tillgång till bil. För att män och kvinnor ska ha samma makt att forma sina liv krävs att flera relativt likvärdiga transportalternativ finns tillgängliga. Jämställdheten inom transportsektorn skulle öka om tillgängligheten med andra färdsätt än bil ökar.

Medlemskap i bildelningsorganisation ger tillgång till bilar till betydligt lägre investeringskostnad än vid köp av egen bil. Tänkbara åtgärder för att styra mot ett ökat utnyttjande av delningsekonomi kan vara att förändra fordonsskatter, trängselskatter, parkeringsavgifter och liknande för att göra det mer förmånligt för bilar som ingår i en bilpool. 

Det finns flera potentiella barriärer för kvinnor vad det gäller cykling. Det gäller bland annat rädsla, trafiksäkerhet och kvinnors relativt sett mer komplicerade resmönster för att göra inköp och hämta och lämna barn. Att göra cykling säkrare kan därmed ses som en jämställdhetsfråga.

LIBERALA KVINNOR VILL:

Att: trygghet beaktas i placeringen av laddstationer.

Att: det ska göras mer attraktivt och tryggt att välja kollektivtrafik såväl i stadskärna som på landsbygd.

Att: satsningar görs på förbättrade förutsättningar för ökad cykling (inklusive elcykling).

Att: transportsystemet i Sverige ska vara hållbart, energieffektivt och klimatneutralt.

Att: gång- och cykelvägar, samt spårtrafik byggs ut både i städer och de mindre samhällena.

Att: kvinnors deltagande i stadsplanering och utveckling av befintliga och nya trafiksystem ökar.

Att: behoven av den fysiska utformningen av kollektivtrafikforum och väntrum kartläggs utifrån ett perspektiv där kvinnors transport och logistikbehov är i fokus.