När höstterminen börjar kommer några skolbänkar stå tomma. Bakom varje sådan bänk kan det finnas en flicka som förts utomlands för att giftas bort, könsstympas eller ”uppfostras” till lydnad. Det är ett mönster vi känner igen år efter år, som samhället fortfarande inte tar på tillräckligt stort allvar.
Utrikesdepartementet har registrerat att minst 916 barn förts bort från Sverige de senaste fem åren. Men siffran gäller bara fall där det öppnats ett formellt ärende.
Organisationen Gapf, (Glöm aldrig Pela och Fadime), uppskattar att en kvarts miljon unga i Sverige lever under hedersrelaterade normer. Forskning från 2017 visade att var tredje elev med utlandsfödda föräldrar gjorde det. Mörkertalet är betydande – ingen myndighet för en samlad, nationell statistik över hur många barn som varje sommar inte kommer tillbaka.Sommarlovet är den farligaste tiden på året för dessa barn. Skolan och förskolan är ofta den enda plats där någon utanför familjen ser dem regelbundet. När terminen tar slut försvinner tillsynen och friheten med den.
Som lärare i skola och förskola vet vi hur avgörande skolans roll är. För att stärka skyddet för barn/unga måste arbetet börja tidigt, redan i förskolan och de yngre åldrarna i skolan.
Skolpersonal i varje kommun behöver kunskap, rutiner och mandat att agera tidigt. Det handlar om att våga fråga, ha hälsosamtal och handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck, barn och tvångsäktenskap, könsstympning och aldrig acceptera svaret ”de kommer nog tillbaka”.
Regeringen har tagit viktiga steg. Sedan 2020 finns möjlighet att utfärda utreseförbud vid misstanke om att ett barn riskerar att föras ut ur landet. Från den 2 juni 2026 skärps lagstiftningen, med utvidgat straffansvar för äktenskapstvång och för så kallade äktenskapsresebrott. Det är resultatet av ett envist arbete, inte minst från Liberalerna – att flytta frågan från tabu till lagstiftning. Som ordförande för Liberala Kvinnor är vi stolta över utvecklingen, men det räcker inte.
Vi behöver återkommande nationella kartläggningar av hedersförtryckets omfattning. Barn själva, inte bara socialtjänsten, måste kunna begära utreseförbud, när de känner att risken är akut. Och varje skola/förskola i varje kommun, måste ha konkret beredskap när terminen börjar och en bänk visar sig vara tom.
Inte ett enda barn/ungdom ska berövas sin barndom. Vi, alla i samhället, har här en uppgift att lyssna och ta barnens oro på allvar.
Vi måste arbeta förebyggande. Barns drömmar om frihet måste bli verklighet. Hedersvåldet tar inte sommarlov. Det får inte skyddsnätet heller göra.
Amie Kronblad
Gymnasielärare, ordförande Liberala kvinnor
Birgitta Åkerberg
Förskollärare, distriktsordförande Liberala Kvinnor Västmanland
Artikeln publicerades i VLT 19 augusti 2026.
