Vi liberala feminister har löst jämställdhetsproblem i över 200 år och vi har samlat på oss mycket att vara stolta över. Kvinnors rätt att avlägga akademisk examen, avskaffad sambeskattning och pappamånader är bara några exempel.
1921 fick kvinnor rösta och var valbara till riksdagen för första gången. Detta efter en hård, lång kamp där liberala feminister var huvudpersoner. Rösträttskvinnorna har efterföljts av andra likasinnade, lika modiga och hängivna att säkra kvinnors rätt till frihet och egenmakt.
Många frisinnade kvinnor engagerade sig i kampen för kvinnors rösträtt. 1921 blev två frisinnade kvinnor, Elisabeth Tamm och Kerstin Hesselgren, bland de första fem kvinnorna att ta plats i Sveriges riksdag.
Liberala Kvinnor har en stolt historia med mängder av framstående kvinnor som gått till historien som några av Sveriges främsta kvinnorättskämpar. Det är i deras anda som vi idag fortsätter arbetet framåt, alltid med jämställdheten och friheten i första rummet.
Vi har samlat på oss mycket att vara stolta över genom åren, Sverige hade inte varit det land det är idag utan liberala feminister. Nedan följer en tidslinje med exempel på liberalfeministiska segrar.
Den 25 mars 1922 träffades fem kvinnor på godset Fogelstad i Södermanland: godsets ägare Elisabeth Tamm samt Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson och Elin Wägner. Kerstin och Elisabeth hade nyligen valts in i riksdagen som de första liberala riksdagskvinnorna. Tillsammans skulle de fem kvinnorna komma att kallas ”Konstellationen Fogelstad”.
Sommaren 1922 arrangerades en kurs för 28 frisinnade kvinnor på Fogelstad. Kerstin Hesselgren var kursens ledare. Den så kallade Urkursen blev förebilden för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad som arrangerades 1925–1954.
Medborgarskolan samlade deltagare från olika samhällsgrupper och åsiktsinriktningar, totalt hade skolan omkring 2 000 deltagare. Deltagarna utbildades bland annat i medborgarkunskap. De utbildades i att diskutera och att tala offentligt. Ett viktigt syfte var att ge deltagarna självförtroende och inspiration till framtida samhällsinsatser.
Bilden. Stående från vänster: Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin och Elin Wägner. Kerstin Hesselgren sitter framför dem.
100 år av rösträtt!
Läs mer om rösträttskvinnorna i vår jubileumsskrift.
Liberal feminism genom tiderna
Högre utbildning
Högre lärarinneseminarium öppnas första högre teoretiska utbildning för kvinnor. Liberalen Fredrika Bremer hade stor betydelse för detta.
Näringsfrihet
Näringsfrihet för både kvinnor och män och de ges samma formella rättigheter. Att lagen infördes berodde till stor del på de nya krav som industrialismen förde med sig.
Rätt att läsa medicin
Kvinnor får rätt att läsa medicin. Sveriges första kvinnliga läkare var liberalen Karolina Widerström.
Akademisk examen
Kvinnor får rätt att avlägga akademisk examen utom teologisk examen och högre juristexamen. Motståndet var dock starkt och det skulle dröja innan kvinnorna blev fler och kunder verka inom yrkena de utbildat sig inom.
Studentexamen
Gifta kvinnor får rätt till sin arbetsinkomst och enskilda egendom. Wallinska skolan blir första flickskola med rätt att utfärda studentexamen.
Ogifta kvinnor blir myndiga
Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder. Gifta kvinnor kan genom äktenskapsförord få förvalta sitt arv. André Oscar Wallenberg var en viktig förkämpe för kvinnans likställighet.
Valbara i kommunala nämnder
Ogifta kvinnor med rösträtt blir valbara till kommunala nämnder inom skolan och det sociala området. En liberal rösträttspionjär var Anna Bugge Wicksell.
Rektorer och flickskolor
Kvinnor får inneha tjänst som rektor vid högre lärarinneseminarium samt adjunkt och lektor vid läroverk. Liberalen Anna Whitlock var en föregångare och startade flera flickskolor.
Rösträtt i kommunalvalen
Första kommunalvalen med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Att Selma Lagerlöf var liberal och stark förkämpe är mindre känt.
Rösträtt i riksdagsvalet
Första riksdagsvalet där kvinnor har rösträtt och är valbara. Liberalen Kerstin Hesselgren var den första kvinnan att väljas in i Sveriges riksdag.
Statlig tjänst
Ett stort antal statliga tjänster öppnas för kvinnor. Emilia Broomé, frisinnad kvinna, var ordförande i den statliga utredning som låg till grund för lagen.
Blandade läroverk
Statliga läroverk öppnas för kvinnliga elever. Flickor kom att i allt större utsträckning gå i de nya, blandade skolorna. Flickskolor fanns kvar tills de lades ner år 1962 i samband med att den nya grundskolan infördes.
Moderskapshjälp
Statsbidrag till moderskapshjälp. Ersättning utgick upp till 42 dagar som ett generellt bidrag. 1955 reformerades lagen och blev baserad på inkomstbortfallsprincipen.
Aborter och preventivmedel
Kvinnor får inte avskedas på grund av graviditet, förlossning eller giftemål. Liberalare lagstiftning för aborter och preventivmedel. Kerstin Hesselgren var ordförande i utredningen som resulterade i 1938 års lag.
Barnen
Även modern blir förmyndare till sina barn. Gemensamma bestämmelser kring barn som fötts inom och utom äktenskap.
Kvinnor får bli präster
Kvinnor får bli präster i Svenska kyrkan. Det dröjer dock till 1960 innan Sverige får sina första kvinnliga präster.
Lika lön
Sverige ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete för män och kvinnor. Nattarbetsförbundet för kvinnor avskaffas. Industrialiseringen innebar att fler kvinnor fick arbete, men lägre lön var regel. Sedan 1962 är det förbjudet.
Sambeskattningen avskattas
Sambeskattningen avskaffas. Folkpartisten Ingrid Gärde-Widemar drev frågan outtröttligt sedan 1946, men det skulle dröja 24 år innan motståndet gav vika.
Utbyggd föräldraförsäkring
Föräldraförsäkringen som ger även män rätt att vara lediga införs. Gabriel Romanus, socialminister i den Folkpartistiska (nuvarande Liberalerna) regeringen 1978-1979, drev igenom utbyggd föräldraförsäkring.
Pappamånad
Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen. Folkpartisten Bengt Westerberg, socialminister 1991 – 1994, låg bakom reformen.
Handlingsplan mot hedersvåld
Första handlingsplanen mot hedersvåld tas fram av Nyamko Sabuni, som då var integrations- och jämställdhetsminister.
Jämställdhetsmyndighet inrättas
Jämställhetsmyndigheten inrättas. Liberalerna var pådrivande och medverkade genom Januariavtalet 2019 till att riva upp beslutet om myndighetens nedläggning.
Samtyckeslag
Samtyckeslagen införs. Liberalerna var pådrivande.
Krafttag mot hedersbrott
Ökat skydd och nya straffskärpningar mot hedersbrott införs.
”I do not wish them [women] to have power over men; but over themselves.”
Mary Wollstonecraft (1759–1797), författare, feministisk filosof