Sverige har sedan femtio år en av världens mest rättighetsbaserade och enligt Liberalerna därmed allra bästa abortlagstiftningar. Kvinnor i vårt land fattar självständigt sitt beslut att genomgå abort fram till graviditetsvecka 18, utan att behöva förklara sig, motivera eller be om lov. Vi liberaler slogs under många år för rätten till abort och vi arbetar i detta nu för att stärka den, både genom hemaborter och genom att stärka skyddet i grundlagen. I dag ger vi besked att vi vill reformera Rättsliga rådet.
Efter vecka 18, fram till dess ett foster är livsdugligt krävs ett beslut av Rättsliga rådet att ”synnerliga skäl” föreligger. Ett sådant tillstånd lämnas när fostret har allvarliga fosterskador eller när den gravida kvinnan befinner sig i en svår social situation såsom hemlöshet, hedersförtryck, våldsutsatthet eller missbruk.
Rättsliga rådet är ett självständigt organ med egen beslutsrätt. Rådets beslut kan inte överklagas – kvinnan kan göra en ny ansökan som då av samma instans som redan avslagit hennes ansökan, möjligen med en annan sammansättning av ledamöter. Ledamöterna är kuratorer, läkare och psykologer – men även politiskt tillsatta ledamöter utan särskild kompetens inom abort eller graviditet. Det går inte att utesluta att enskilda ledamöter kan motsätta sig abort av etiska eller personliga skäl.
En granskning av Rättsliga rådet visade att deras avslag på kvinnors abortansökningar av sociala skäl har ökat kraftigt. Efter att ha legat stadigt under 20 år ökade Rådets sammantagna avslag från 13 till 26 procent mellan 2019 och 2022. Avslagsandelen fördubblades alltså på några år, men skälen till varför det blivit så är omöjliga att bedöma. Process, argument och motiveringar dokumenteras nämligen inte, så uppföljning och lärande är varken möjlig för forskare eller för Rättsliga rådet själva. Det går inte att veta om det är kvinnornas ansökningar som förändrats, eller Rådets egna resonemang eller process.
Ännu en djupt problematisk konsekvens av detta är att kvinnor som ansöker om sen abort inte får veta vilka argument som ligger till grund för Rådets beslut. Skälen för bifall eller avslag redovisas vare sig till kvinnan eller till den kurator som hjälpt henne med ansökan. Vår bestämda uppfattning är att offentliga instanser ska motivera sina beslut. Det gäller särskilt när människor nekas vård.
Eftersom beslutsmotiveringar inte dokumenteras och alltså inte kan sammanställas måste sjukvården i dag gissa sig till vilka skäl som kan medföra bifall respektive avslag. En kvinna kan med andra ord avrådas från att ansöka om sen abort, trots att hennes skäl skulle ha bedömts som synnerliga om hon ansökt. Motsatsen är givetvis också destruktiv – att sjukvården felaktigt ger en kvinna i utsatthet förhoppningar om abort som sedan grusas.
Sammanfattningsvis brister Rättsliga rådet i både insyn och rättssäkerhet. Detta är helt oacceptabelt.
En av hundra aborter i Sverige är sena aborter: år 2023 genomgick 345 kvinnor en sen abort, motsvarande cirka 1 procent av aborterna. Kvinnorna är få, men Rättsliga rådet är en avgörande instans för dem.
Liberalerna accepterar inte att makten över kvinnors kroppar och framtida liv vilar i ett slutet system utan transparens. Få av oss behöver Rättsliga rådet, men för de kvinnor som ansöker är instansen oändligt betydelsefull. Därför tänker vi liberaler driva fram en översyn och moderniseringsreform.
Vi ger oss inte, förrän beslut som påverkar kvinnors kroppar och hela framtid med säkerhet fattas med bästa tillgängliga kunskap, öppenhet, förutsägbarhet och omtanke om kvinnan själv.
Malin Sjöberg Högrell, ordförande Liberala Kvinnor (L)
Nina Larsson, jämställdhetsminister (L)
Lina Nordquist, sjukvårdspolitisk talesperson (L)
Helene Odenjung, socialpolitisk talesperson (L)
Anton Holmlund, ordförande Liberala ungdomsförbundet
Artikeln publicerades 28 december 2025 i Uppsala Nya Tidning
