Redan innan den uppdaterade könstillhörighetslagen började gälla den 1 juli 2025 larmade kvinnoorganisationer om att att den nya lagen kunde skapa tacksamma kryphål för förövare, och göra det enklare kunna få tillgång till kvinnor och flickor, till exempel inom Kriminalvården.
Som så ofta förr, togs inte kvinnors röster på allvar, och nu har samhället fått tydligt fog för sin oro.
Paulus Abdelshahed dömdes till livstids fängelse 2024 efter mordet på sina två barn. I förhör uppgav han bland annat psykisk ohälsa och könsdysfori som anledning till morden.
Under tiden i fängelset bytte Paulus juridiskt kön och blev Lily, och flyttades till kvinnoanstalten i Ystad. Där vittnar flera intagna om sexuella kränkningar och otrygghet, och Lily har anmälts för sexuella ofredanden.
– Lily är lång, bred och skäggig och går runt i för kort nattsärk och visar snoppen, som dinglar fritt, berättar en intagen för Expressen bland annat.
Det här gör det tydligt att det är dags för Sveriges beslutsfattare att vara självkritiska och se över könstillhörighetslagen. Det går inte att ignorera det här.
Transpersoner förtjänar att bli tagna på allvar och ska få bra vård i tid. Att göra det enklare för livstidsdömda mördare att få tillgång till kvinnors utrymmen är inte rätt väg att gå. Det har blivit tydligt.
Könstillhörighetslagen riskerar kvinnors säkerhet. Kvinnor i fängelset är dessutom ofta en utsatt grupp som redan bär på erfarenheter av sexuellt våld.
Att kvinnorörelsens oro från första början inte togs på allvar inför att lagen röstades igenom, bekräftar att kvinnors röster inte blir tagna på samma allvar.
Men kvinnors trygghet och behov av separata rum måste tas på allvar, och Sverige kan bättre än så här.
Av Amie Kronblad (L)
ordförande, Liberala kvinnor
Jessica Hellström (L)
vice ordförande, Liberala kvinnor
Anna-Mari Koskela (L)
Birgitta Åkerberg (L)
Jennie Thorgren (L)
Dubravka Trejling Nikolic (L)
Jennie Uller (L)
Lenja Sharif (L)
Monica Neptun (L)
Artikeln publicerades i Expressen 20/10
